Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN FANTZERHclELM.
Enligt gängse familjetradition är denna ätt en gren af den gamla finska
ätten Bock af Buckila n :v 247, hvars äldste kände medlem, Henrik Rydz eller
Bitzer den Gamle, 1437 var häradshöfding i Wehmo härad i Finland samt 1457
blef riddare, Svea rikes råd samt lagman i södra Finland, och var denna släkt
mycket framstående och. betydande under 1500- och 1600-talen, men utslocknade
1759 på svenska riddarhuset med löjtnanten vid Åbo läns regemente Arvid Bock
af Buckila.
Berättelsen om ätten Pantzerhielms härstamning från släkten Bock af Buckila
är upptecknad af ryttmästaren Hans Tiburtius Pantzerhielms svåger,
löjtnanten Henric Gustaf Transköld n :r 1293, död ogift 1779 och på svärdssidan den
siste af sin ätt. Den är undertecknad Skeppsta gård i Gåsinge socken af
Södermanland den 19 oktober 1761 och är vidimerad af en Gari Magnus Aurelius
samt lämnar följande i sammandrag gifna antydningar.
Då Åbo slott intogs 1599 af hertig Karl, sedermera konung Karl IX,
anställdes sträng räfst med konung Sigismunds anhängare. Bland andra varnades
en Bock af Buckila jämte söner "såsom svenska adelsmän, de där om sitt
anseende borde något besinna, att för framtiden icke hålla med det papistiska
packet, rikets verkliga fiender, men — för denna gäng skulle de få behålla
hufvudet."
Tio år därefter, 1609, intog Karl IX Kexholm, och då befanns, att samma
Bock jämte familj under sista tiden vistats inom fästningen samt varit särdeles
verksam vid försvaret af densamma mot konungen samt att han själf liksom
sönerna väl förstått såväl finnarnes som ryssarnes språk och tecken. De
förklarades nu hafva burit afvog sköld mot fäderneslandet och dömdes såsom
adelsmän att decapiteras och förklaras adelskap et för lustige. Sålunda halshöggos
fadern och fyra söner.
Men en behjartad kvinna, Maria Holmstedt, samlade släktens
guldprydnader och klenoder och passade på under rannsakningstiden att "rymma det
grufliga regementet" samt medtog den yngste af sönerna, hvars amma hon varit,
den sex- eller sjuårige Jacob Sigfrid Bock.
Maria Holmstedt utgaf honom under tiden för sin egen son och vandrade —
kanske i åratal — tills hon bosatte sig i Mähren eller Sachsen.
Under första slaget vid Breitenfeld under 30-åriga kriget den 7 september
1631, då redan i början af slaget svenska arméns vänstra flygel, som bestod af
sachsare, i vild flykt lämnade slagfältet, skilde sig en ung man från de flyende
skarorna och red fram till Gustaf Horn samt tilltalade honom sålunda:
"Född svensk undersåte och döpt till en ärlig lutheran, vill jag nu icke
följa mina nya landsmän sachsarnes exempel. Jag hafver innehaft hauptmans
grad i deras rytteri; hafven I något att gifva mig att göra, så är jag
redobogen att offra lifvet för mitt fordna fädernesland."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
