Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
alens fördelning och sammansättning gjordes ingen förändring vid kompaniet,
utan bibehölls 1623 års indelning.
Manskapet anskaffades i första hand på frivillighetens väg, i andra hand
o-enom utskrifning, som hade sitt berättigande på grund af den urgamla
skyldigheten för hvarje fri man att deltaga i örlig, när så påfordrades. Utskrif ningen
var mycket ojämn och ofta förenad med mannamån och orättvisor, hvilket i sin
ordning framkallade oroligheter. Den anställdes vid krigsutbrott och efter
fälttågets slut afskedades och hemförlofvades det utskrifna manskapet, för att
kanske snart ånyo utskrif vas, när nästa krig begynte.
Först vid riksdagen i Linköping 1600 lades grunden till mera stadga
härvidlag genom bestämmelsen, att ett visst antal krigsmän till häst och till fot alltid
skulle finnas uppsatt i hvarje landsända. Härigenom blefvo utskrifningarna
regelbundet återkommande militära förrättningar, äfven i fredstid, och det
utskrifna manskapet, som hemförlofvats, kvarstod i viss tid i tjänst samt åtnjöt
aflöningsförmåner af kronan. Gustaf II Adolf stadgade 1621, att ingen knekt
fick antagas eller afskedas annat än vid mönstring och af därtill förordnad
mönsterherre samt att enhvar skulle tjäna i 20 år, om han icke var sjuk eller lam
eller deltagit i 10 krigståg.
Dessa utskrifningar "hade varit ovissa och kostsamma fallit" enligt
allmogens förklaring i det första kontrakt mellan kronan och landskapen angående
införandet af den indelta stammen, hvilket afslöts 1682 med Dalarne. De olika
landskapen sökte därför befrielse från rekryteringen genom utskrifning, i det
att de öfverenskommo med kronan, det landskapet skulle indelas i ett visst
antal rotar, hvilka skulle själfva rekrytera och underhålla manskapet.
Kontraktet härom afslutades i Närike 11 maj 1686 och i Värmland 18
november 1638.
Denna så småningom öfver hela landet genomförda organisation kallades
indelningsverket, som ha,ft bestånd ända till våra dagar, men nu är underkastadt
afskrifning enligt 1901 års härordning och inom några få år kommer att
alldeles försvinna. Af Örebro kompaniers indelta manskap återstår nu endast 2
korpraler och 12 grenadjärer, däraf 2 sjukvårdsgrenadjärer.
Genom indelningsverket blef Närike och Värmlands regemente det största
infanteriregementet i hela hären näst gardet och räknade 1674 man fördelade
på 10 kompanier. Af dessa skulle tre kompanier om hvardra 158 man
tillsammans 474 man, vara förlagda i Närike och sju kompanier om 171 eller 172 man,
tillsammans 1200 man, i Värmland. De tre Närikeskompanierna benämdes: n :ir
i Lifkompaniet (öfverstens kompani), n :r 3 majorens kompani samt n :r 4
Örebro kompani. De sju Värmlandskompanierna voro: n :r 2 öfverstelöjtnantens,
n :r 5 Kristinehamns, n :r 6 Jösse härads, n :r 7 Elfdals, n :r 8 Näs, n :r 9
Karlstads och n :r 10 Nordmarks.
Af Örebro kompanis rotar voro 36 st. belägna i Kumla härad, nämligen 12
i Hallsbergs socken och 24 i Kumla, i Havd cm o härad 14 st., däraf 9 i Hardemo
socken och 5 i Kräklinge, i Glanshammars härad hufvudelen eller 66 rotar, däraf
16 i Götlunda, 11 i Lillkyrka, 25 i Glanshammar, 2 i Ödeby och 12 i Ringkarleby,
samt slutligen Örebro härad 42 st., däraf 8 i Längbro, 3 i Ånsta, 4 i Eker,
2 i Gräfve, 7 i Mysslinge, 10 i Vintrosa, 4 i Täby och 4 i Mosas, tillsammans
158 rotar.
Dessutom blefvo följande boställen anslagna till befälets och spelets
aflöning, nämligen till capitens-boställe 1 mantal Gräfve i Gräfve socken,
Uppskattadt till 153 rdr i årlig afkastning, lieutenantsboställe 7_> mtl Kila i Kumla,
HO rdr rmt, fänriksboställe 1 mtl Öfversta i Kumla, 378 rdr rmt,
mönsterskrifvare-ocställe 1 mtl öfversta i Kumla, sergeantboställe *f4 mtl Älsta i Hallsberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
