Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
med Sverige förenadt rike och öfvertaga sin andel af den danska
statsskulden-En märklig episod frå,n detta fälttåg är intagandet af ön Fehmern i december
1813, därvid en mängd krigsmateriel och förnödenheter af alla slag togos, bland
annat 10 kanoner, 200 gevär, sablar, pistoler, pikar, krut och annan ammunition
tillika med en krigskassa, hvilket allt sändes till högkvarteret i Kiel. Detta
utfördes af ett detachement om 112 man af Närikes regemente under löjtnant Geijers
befäl; af dessa voro cirka V3 från Örebro kompani.
Efter freden i Kiel drog Karl Johan med sina trupper åter mot söder för att
bistå de förbundna makterna, men lät dem stanna i Belgien, enär han ogillade
makternas anfall mot det egentliga Frankrike och bourbonernas återkallande,
allt i hopp att själf blifva Frankrikes regent. Härunder belägrades och intogs
fästningen Maastricht vid floden Maas, hvilken innehades af fransmännen, men
då freden kort därefter slöts i Paris, tågade de svenska trupperna åter till
hemlandet, dit de anlände på sommaren 1814.
Emellertid var Norge ingalunda hågadt för föreningen med Sverige utan
önskade bilda ett själfständigt konungarike och valde därför en regent samt antog
en grundlag på riksförsamlingen i Eidswold 17 maj 1814. Under det korta fälttåg,
som häraf blef följden, tillhörde Närikes regemente den styrka, som vid Svinesuncl
öfverskred den norska gränsen den 2 augusti. Efter några mindre krigshändelser
gjorde konventionen i Moss den 14 aug;, slut på kriget.
Sedan dess har Närikes regemente ingen gång dragit i fält eller ens varit
mo-biliseradt, om ock krigsfaran under de 100 år, som förflutit efter dessa tilldragelser,
flera gånger varit ganska öfverhängande.
Örebro kompani har dock i likhet med hela den öfriga indelta stammen en
synnerligen vacker historia att anteckna om utförda fredliga värf under denna tid.
Det har verksamt biragit till landets uppodling och kommunikationsväsendets
storartade utveckling genom talrika arbetskommenderingar till de stora
kanalbyggnaderna, såsom Göta kanal, Hjälmare kanal, Strömsholms kanal m. fi. samt till
utförandet af Sveriges första statsbanor, jämte mycket annat.
Det har städse utmärkt sig för pliktkänsla och laglydnad samt alltid åtnjutit
sina medborgares aktning, tillgifvenhet och förtroende.
Dess kompanichefer hafva varit: 1667—1676 :
Anrep, Reinhold, till Åkerby och Lekeberga i Närike, son af öfverstelöjtnanten
vid Närike och Värmlands regemente Gustaf Anrep n :r 236 och Christina Sjöblad
n :r 75. Fänrik 1657. Fick 1660 genom ett kungl, bref tillstånd att gå i utrikes
tjänst för att studera fortifikationen. Kompanichef 1667, major 1675. Han hölls,
vid sin återkomst från utlandet i 8 år nästan ständigt vid sängen. Gift med Brita
Graan, dotter till landshöfdingen, d :r Johan Gerhardsson, nobil. Graan n :r 236,
och Elisabeth Bure n :r 126.
Död 1686 och begrafven i Kils kyrka i Närike.
1676:
Tliomsson, Thomas, till Bis, son af öfverstelöjtnanten vid Närike och
Värmlands regemente Patrik Thomsson n :r 299 och Agneta Svenske n :r 258. Fänrik
1662, kapten i september 1676, men dog 1677 strax efter slaget vid Lund af där
erhållna sår. Änkan säger "att han fick ett dödsligt skatt, af hvilket han dog
några månader därefter". Gift med Ingeborg Kruse af Elghammar, dotter at
ryttmästaren Axel Kruse n :r 43 och Ulrika Sebius von Flentzen, geboren von
Mimchhausen.
1676—1700:
M annerberg, Johan Mo.se, son af en major Johan Pettersson Mose.
Muske-terare vid Lifgardet 1672, pikenerare därstädes s. å., förare 1673, sergeant 1674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
