Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
ridande artilleri förstärka preussiska högra flygeln. I fyrsprång ryckte han fram
mot en af de franska fyrkanterna. Han hade låtit kanonserviserna rycka upp i
luckorna, så att hans anstormande snabba batterier erbjödo anblicken af en
kavallerilinie och fransmännen slöto sig ännu tätare tillsammans och beredde sig att med
bajonetten taga emot kavallerichocken. Men på 400 stegs afstånd gjorde
batterierna halt och inom ett ögonblick voro kanonerna af bröstade och svängda. .En
fruktansvärd kartescheld öppnades och på några minuter var hela den franska
kolonnen nedmejad och tillintetgjord. Då red Cardell fram till valplatsen
forätt se’ verkan af sin krigslist och fann fältet betäckt med massor af lik, sårade och
stympade människor samt strömmar af blod. Han skall då hafva uppgifvit ett
skärande hånskratt som hördes vida omkring.
Efter slaget vid Dennewitz utnämdes han till generalmajor och Vendes
artilleriregementes officerskår bär som ett hederstecken från Dennewitz till sin uniform
helförgyld kartuschlåda.
Vid Leipzig den 18 oktober understödde Cardell med svenska reservartilleriet
kraftigt general Bluchers armé. Under slagets gång lyckades han i det afgörande
ögonblicket öfvergå ett vad öfver Parthaströmmen. Han hade nämligen fått orcier
att öfvergå densamma på en långt bort belägen brygga och att därifrån
framrycka till undsättning af en mycket hotad punkt af slagfältet. Under marschen
till bryggan upptäcker han emellertid ett vad, hvars passerande skulle afsevärdt
förkorta våglängden samt skänka en i detta ögonblick oersättlig tidsvinst. Utan
tvekan passerar Cardell vaclet, som var rätt djupt, med 20 kanoner och 30
am-munitionsvagnar, ryckte i karrier upp i ställning och öppnade en öfverraskande
mycket verksam eld. Härigenom kom han i tillfälle att med stor framgång
medverka till fransmännens fördrifvande ur sina ställningar samt de allieradeis seger,
hvarigenom Napoleons välde krossades.
Han deltog sedan i fälttåget mot Norge och blef 1816 generalfälttygmästare
och chef för artilleriet samt 1820 generallöjtnant.
Sedan fred inträdt, begynte för Cardell ett långvarigt och mödosamt men
äfven fruktbärande arbete för artilleriets fortsatta nydaning och organisation.
Artilleriet organiserades som åkande och ridande fältartilleri samt
belägringsartilleri och indelades i batterier. Fyra batterier bildade en bataljon, hvilken
utgjorde en själfständig enhet, såväl i afseende på beklädnad och utrustning som
ock hvad beträffar servis, anspann och kanonutrustning. Utbildning, persedlar
och material sattes i bästa skick och i allt äfven i de minsta detaljer gjorde sig
Cardells organisatoriska förmåga och kraftiga vilja gällande.
Äfven gevärstillverkningen för infanteriet förbättrades och de förut så
besvärliga och tidsödande gevärsreparationerna vid för hela armén gemensamma
verkstäder underlättades genom dess förläggning till regementena själfva.
Reservförråd för gevär och gevärspersedlar, hvilka förut saknats, bildades ; krut och
ammunitionstillverkning moderniserades.
Egendomen Marieberg nära Stockholm, där ett metall-styckegjuteri var
an-lagdt i en särskild byggnad, inköptes för kronans räkning och där göts såväl
kanoner och haubitser för fältartilleriet som mörsare för belägringsartilleriet.
Cardell naturaliserades som svensk adelsman 1809 under n :r 2235 samt
upphöjdes till friherre 1818, men tog ej introduktion på riddarhuset för denna
värdighet. Hans vapen utgöres af en Fyrdelad sköld; i första fältet, som är blått,
ett till vänster gående krönt lejon, i andra och tredje fälten, som äro af guld, en
stålklädd arm hållande ett svärd, varande i det förra fältet vändt till höger och
i det senare till vänster samt i fjärde fältet, som är af silfver, en gyllene orm ; på
skölden en friherrlig krona.
En häfdatecknare har sagt om Cardell, "att han var vetenskapsman som ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
