Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skref P. Gröndahl i några mera välmenta än poetiska verser till författaren,
hvars bok på sin tid torde hafva varit högt ansedd och än i dag är rätt eftersökt.
Isynnerhet var han intresserad af att göra experimenter och uppfinningar
och han har äfven gjort flera sådana till allmänt gagn. När archiatern och
professorn Linnæus (Carl von Linné) år 1746 på riksens höglofliga ständers
befallning förrättade sin Västgötaresa, uppehöll han sig söndagen den 15 juni
i Örebro. Han skrifver härom: ”Landshöfdingen, herr baron Nils Reuterholm,
en herre som af oupphörligt arbete och ömhet för sitt fädernesland länge blifvit
allmänt vötdad, hade ett rart trä från Siberien planteradt i trädgården nedanför
slottet. Det kallas Caraguana och är et Species Robiniæ samt et Siberiskt
Lin med blå blommor och en rot som håller sig år från år.
Von Aken, apotekaren, anstälte för oss åtskillige experimenter med de
phosphoris han sjelf tillagat. Canariefoglar funnos hos samma apothekare till
största myckenhet. Somliga hade mot naturliga lagar beblandelser med andra
foglar; ty han hade hopparat en steglitse-Han med en Canrie-Hon; desse
förenade lade ägg, men äggen lades under äkta Canariefoglar, som dem utkläckte
och ungarne upfödde; desse blandningar blefwo til färgen gula midt på wingarne
samt bruna på sidorna och bröstet. Apothekaren, som uti 16 års tid, genom
Canariefoglars lyckeliga skötsel bliwit så van wid dem, som någon Tyroler, gaf
mig följande berättelse om dessa Bastarder.”
Nu följer en mycket utförlig beskrifning på deras egenskaper, skötsel,
parning m. m., hvilken dock blefve alltför vidlyftig att här återgifva.
Då under åren 1745 och 1746 skadedjur och rofdjur i ovanlig myckenhet
öfversvämmade landet, uppfann von Aken ett sätt att fånga och utrota dem,
som ansågs så värdefullt, att han af riksens ständer erhöll som belöning rätt att
under viss tid upptaga en koppskatt öfver hela riket.
På sin skånska resa 1749 besökte Carl von Linné ånyo Örebro, där han
stannade halfva dagen den 2 maj. Därom har han antecknat: ”von Aken,
Hof-Medicus och Apothequare i Örebro, anställde prof med pyrophoro, den han
gjort ex farina falumine ad methodum Berolinensium; då detta svarta pulver
utslogs, begynte det strax brinna, itände ock krut när det slogs därpå; då flaskan,
uti hvilken detta pulver bevarades, höls litet öppen, at luften fick komma därtill,
itändes pyrophoriis strax och spräckte flaskan.
Hök-burar voro efter herr von Akens method artigt inrättade; de bestodo
af 6 stolpar stälde i fyrkant och på sidorna tätt hopväfda samt ofvan försedda
med en skjutstängel af jern, som framdrog täcknätet öfver höken, då han satte
sig på gillret.
Sparf-burarne, som af samma herre voro förfärdigade, fångade sparfvar
mycket snält; man sätter buren på öpet fält om vintertiden, kastar öfver honom
något litet halm och in uti honom en näfva korn, då sparfvarne på alla sidor
inlöpa nästan på dylikt sätt som fisk i en mjäla. Öppningarne på samma bur
voro en på hvardera sidan och äfven ett lock öfverst, hvardera var så stor, at
knapt 4 hoplagde fingrar kunde inträdas och borde de vara så högt från jorden
at sparfven, som inkommit, ej kunde koxa ut igenom dem, ty i annor händelse
flyger han strax bort. En sådan sparfbur fick jag här och sände honom hem
til mit hus, men mit folk som ej förstod, hvartil han var gjord, satte honom uti
et uthus och fångade deri en stor hop rottor behändigare, än någon annen fälla.”
Frans Mikael von Aken ingick 1729 äktenskap med Fredrica Bagge, född i
Åbo 1712, död i Örebro 1772 och jämte sin man begrafven på södra kyrkogården
därstädes. Hon var dotter till handlanden och rådmannen i Örebro Johan
Fredric Bagge, f. 1682, d. 1740. Han var farfader till författaren af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
