Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna ätt härstammar från en gammal dansk-skånsk slägt, af hvilken en
gren blef svensk, då Skåne 1658 genom freden i Roskilde afträddes till Sverige.
Dess ursprungliga slägtnamn är Ebeltoft, men detta förekommer ofta under
olika stafning såsom Ebbeltoft, Ebbeltofft, Ebelthoft och Ebbelhoft. Den var
redan på drottning Margaretas tid, d. v. s. slutet af 1300-talet och början af
1400-talet i anseende och beklädde höga embeten. Den härstammar från en
liten stad på Jutland vid namn Ebbeltoft med ett nuvarande innevånareantal
af circa 1,700 personer, hvilken första gången fick köpstadsrättigheter år 1301.
Denna stad är belägen på östra kusten af Jutland i Randers Amt i trakten
af Aarhus. Dess ursprungliga namn skall hafva varit Aebeltofte, d. v. s.
»Toften med Aebeltræer». Ätten fortlefver såväl i Danmark som Norge under
sitt ursprungliga slägtnamn, men i Sverige är detta förändradt till Appeltofft
och en gren blef år 1802 adlad och adopterad på ätten Psilanderhjelms namn
och nummer 1788.
Om slägtnamnets förändring till Appeltofft förtäljer en familjetradition
sålunda. Ryttmästaren vid Södra Skånska kavalleriet Anders Julius Ebeitoft,
född 1729, död 1800 (se nedan), sammanträffade en gång med
kejsarinnan Catarina II i Ryssland. Under hvilka omständigheter detta inträffade
förmäles ej, men på grund af kejsarinnans yttrande vid detta tillfälle: »Han
är en vacker karl, men har ett fult namn», ändrade han sitt gamla slägtnamn
till Appeltofft. Kejsarinnan skänkte honom emellertid en juvelring åtföljd af
den skriftliga bestämmelsen, att ringen skulle gå i arf inom slägten från far
till son, men ej få bäras af en ovärdig. Ringen finnes ännu i behåll och
innehafves af fru Ellen Appeltofft, född Weijdling, enka efter Anders Julius
Appeltoffts sonsonsson stationsinspektoren Daniel Julius Appeltofft, född 1849,
död 1894. Dokumentet deremot, innehållande den skriftliga bestämmelsen, har
äfven funnits hos fru Ellen Appeltofft och af henne förvarats i en gammal
plånbok, som tillhördt hennes aflidne svärfader, men den bortstals hösten 1915
vid inbrott i hennes bostad i Göteborg.
Ebeltoftska slägtens förste i Sverige kände medlem är en borgmästare i
Cimbrishamn eller Ystad med namnet Ebeltoft. Hans kända barn äro två
döttrar och tre söner. Äldsta dottern Engel, död 1741, trädde tvenne gånger
i brudstol, första gången 1708 med Jonas Hwaling i hans andra gifte, född
1660 i Köpinge Tue (Skåne), död 1716 i Esphult, kyrkoherde i Esphult och
Linderöd i Kristianstads län, andra gången med mannens efterträdare i embetet
David Carney, född 1688, död 1762. Yngsta systern Helena Catarina ingick
äfven äktenskap tvenne gånger, första gången 1711 med Andreas Schönbäck i
hans andra gifte, död 1723, kyrkoherde 1704 i Vestra och Östra Vrams
församlingar i Kristianstads län.
Om Schönbeck yttrade biskopen i Lund Jonas Linnerius i ett bref, att
Schönbeck varit »en berömlig och mycket välbegåfvad, ärbar, villig och stadig
man» samt önskade mycket att hans »dygdiga och gudfruktiga hustru genom
någon god och meriterad man blefve i äktenskap konserverad». Hon blef väl ej
konserverad vid Vrams pastorat, men likväl andra gången gift med Paul
Julius, födel omkring 1666, död 1736, kyrkoherde 1706 i Gullarp och Näs
församlingar.
Borgmästare Ebeltofts tre söner voro:
A) Andreas Ebbeltoft, politie- och byggningsborgmästare i Karlskrona.
B) Per eller Petter Ebeltoft, ryttmästare vid Norra Skånska kavalleriet
(nuvarande Skånska husarregementet).
C) Johan Ebbeltoft, ryttmästare vid Skånska Tremänningsregementet till
häst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
