Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
ÄTTEN ENGELBR EK T SON
Så inbröt olycksåret 1541. Genom påbud och förordningar, hvilka
våldsamt ingrep o i ole fria skatteböndernas eganderätt, uppstod bland allmogen en
dof förbittring och ett jäsande missnöje mot Gustaf I Wasa. Han hade börjat
tillämpa den feodala uppfattningen, att kronan vore den ursprunglige egaren
till Sveriges jord och att den enskilde
innehade sin jord endast som lån eller
förpaktning af kronan. Derjemte
lades alla slags allmänningar och
obygder under kronan. Skarpast
framträdde detta missnöje hos Smålands
styfsinte gränsbefolkning mot Skåne
och Blekinge, men det spred sig
äfven till Östergötland och andra orter.
Särskildt voro Småländingarne
uppretade på konungens förbud för dem
att afyttra sina oxar samt påbudet,
att de skulle aflemna sina armborst
till konungens fogdar och
befallningsmän. Underblåsta af katolska
prester samt med understöd af konung
Gustafs fiender i Tyskland såsom
tyske kejsaren, hansastaden Lybeck m. fi., utbröt år 1641 våldsamma
oroligheter i Småland, i det att allmogen ihjälslogo adelsmännen och konungens
fogdar. Ännu var rörelsen ej af synnerligen farlig beskaffenhet, men följande
år fick upproret en skicklig ledare i bonden Nils Backe och det grep alltmer
ikring sig. Endast mecl största möda. kufvades upproret 1543, clå bondehären
blef i grund slagen vid sjön Åsunden och derefter ledo bönderna ett nytt
nederlag i Tylöskogen.
Till Tyve Carlssons lugna hem hade äfven den allmänna förvillelsen spridt
sig och mot faderns råd och vilja deltogo båda sönerna i upproret. Äldste
sonen, Bengt, blef tillfångatagen under nederlaget i Tylöskogen, inspärrad i
fängelse samt slutligen halshuggen. Brodern Gösta återvände ångerfull hem
till Tomten mecl denna sorgliga underrättelse. Den grep fadern så djupt, att
han nedlades på sjukbädden och efter några dagar afled.
Så ärfde Gustaf Tuvesson, clöcl 1575, Tomten och sin faders efterlemnade
kvarlåtenskap. Han fattade ett fast beslut att söka rätta sitt föregående lifs
stora förvillelser och han lyckades äfven deri. År 1547 förstördes gården genom
en svår eldsvåda, men två år derefter var den åny uppbyggd i sitt fordna skick
och Gustaf Tuvesson, införde som husfru i sitt nya hem lagmannen Erie
Gladas enda dotter, den sköna jungfru Edla Sofia, clöcl 1578. I detta äktenskap
föddes fyra barn, två tvillingsystrar Carin och Cristina, födda 1551 samt tvenne
söner Carl, föclcl 1552, clöcl 1603 och Bertil, föclcl 1557; den senare blef
svag-sint och hans dödsår är okändt. Tvillingssystern Carin afled 1575 och var då
tiolöfvad mecl sin slägting lagkarlen Sven Olausson, vanligen kallad
»Råda-prinsen» efter sin fädernegård Råda i Småland; den andra tvillingsystern
Christina dog 1576.
Gustaf Tuvesson gick bort 1575 och Tomten öfvertogs af hans äldste son
Carl Gustafsson, föclcl 1552, clöcl 1603. Enligt ett ännu befintligt
köpekontrakt inköpte han år 1586 en betydlig clel af clen omkringliggande
kronoskogen och lade densamma under Tomten. Han började genast nyodlingar på sin
ny förvärf våde jorcl och mecl mycken möda lyckades han skapa bördig åker af
en stor clel af den steniga och oländiga skogsmarken. Han var clen förste, som
på denna trakt inrättade s. k. Träla-stovor, d. v. s. mindre stugor mecl något
"TOMTEN"
i dess nuvarande skick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
