- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
127

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den tredje dottern Hilla Brigitta, född 1726, död 1808, trädde 1748 i gifte
med majoren grefve Fredrik Georg Hans Carl Wachtmeister. Hon erhöll af
sin fader Verpinge (nuvarande Trolleberg) i Skåne till fideikommiss, men
detta utbyttes sedermera mot Ljungby och fick namnet Trolle-Ljungby. Fredrik
Trolles ende son

B. 3) Arvid Trolle fick Klågerup, men hans fader förbigick honom vid stiftandet
af fideikommissen, ty han lemnade Trollenäs och Fulltofta till sin äldste sonson
Fredric som fideikommiss (se nedan).

Arvid Trolle, född 1724 till Klågerup i Hyby socken af Malmöhus län,
död 1797 och begrafd i Hyby kyrka, kammarherre. På 1740-talet gjorde han
en längre resa till Frankrike och England samt bosatte sig efter hemkomsten
i Lund, der han studerade så ifrigt, att han blef adjunkt i historia vid
universitetet. Han var mycket egendomlig och originell redan, från ungdomen,
hvilket var anledningen till att han uteslöts vid fideikommisstiftelsen; säges
slutligen hafva blifvit svagsint.

En skildring af honom vid några och 60 års ålder säger, att han ej
saknade intelligens och skarpt omdöme i vissa fall, men att han hyste fixa idéer
och gamla vanor, hvilka hade en makt öfver honom, som gjorde honom till ett
hemskt och underligt väsende. Hans gestalt var lång och reslig med manligt
starka men förvirrade drag, hvita silfverlockar tittade fram genom en trasig
stickad nattmössa med tofs, som han vanligen bar, tjocka långa gråa ögonbryn
betäckte de djupt liggande ögonen och gåfvo hans fysionomi något förskräckande,
ehuru ett uttryck af verklig godhet och välmening i de skarpa grå ögonen och
omkring den breda munnen efter hand tillvann honom mera förtroende. Plågad
af en invärtes hetta och oro gick han merendels utan rock och väst och
den öppna skjortan visade det breda ludna bröstet, som gaf honom ännu mera
likhet med sitt namn. Hans hustru hade i sin ungdom blifvit tvingad att gifta
sig med den rike förnäme galningen och hade alltid funnit sig olycklig.

Arvid Trolle var gift med Liboria Magdalena Harmens, född 1738, död
1795, dotter till med. och phys. professorn vid Lunds universitet Gustaf
Harmens af en från Pommern bördig slägt, född 1699, död 1774 samt Margareta
Liboria von Hegardt N:o 1536. Han erhöll sju barn, fyra döttrar och tre
söner.

Äldste sonen Fredrik Trolle, född 1756, studerande vid Uppsala akademi
1771—1773, blef sekundkorpral vid Roslags kompani af Lifregementet till häst
1772, kvartermästare vid Lifskvadron af Södra Skånska kavalleriet 1773,
stabskornett vid 2. majorens skvadron 1774.

Då Trolle följande år 1775 gjorde sin första tjenst vid regementet, som
under hertig Carls befäl var sammandraget i närheten af Öfvedskloster, erhöll
han söndagen den 27 maj permission att besöka sina föräldrar på Klågerup. I
deras sällskap for han till Torup för att äta middag hos överceremonimästaren,
baron Hack Stjernblad. Efter middagen föreslog Trolle, att man i en gammal
ekstock skulle fara ut på den lilla sjön, som omger slottet. Hans moster, fröken
Margareta Fredrika Harmens och hans äldsta syster Brita, född 1753, gingo i
båten, men den yngsta systern Sofia, född 1859, som vägrade att följa med,
bar han dit. Men knappt hade de kommit ut på sjön, förrän den murkna
farkosten började att sjunka och alla fyra kommo i vattnet samt drunknade i
den djupa gyttjan, utan att de till nära ett hundratal uppgående personerna på
stranden, deribland den stackars modern, kunde åtgöra något till deras hjelp.
Hon blef äfven efter denna sorgliga händelse så hypokondrisk, att det nästan
gränsade till svagsinthet.

De båda öfverlefvande döttrarne Viveca, född 1760, död 1825 och Maria
Gustafva
, född 1765, död 1800, ingingo äktenskap, den förra med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:42:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strokirk/2/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free