Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN BARK1IUSEN
147
Den förste i Sverige kände medlem af denna ätt är Hans (Henrik)
Bark-husen, född i Lybeck. Han blef handelsman i Hamburg, hvarifrån han
flyttade först till Malmö, som då lydde under clet danska väldet, derefter till
Stockholm och slutligen till Arboga, der han blef en af stadens borgmästare. Enligt
då gällande stadslag (konungabalken 11. kap.)
skulle 4 borgmästare och 24 rådmän finnas i
hvarje stad, af hvilka halfva antalet skulle
sitta hvart år. Borgmästarne valdes i Arboga
årligen bland de mest framstående borgarne
och synes deras omak i embetet tidtals hafva
varit mycket stort.
Barkhusen stod högt i gunst hos konung
Carl X, hvilken flera gånger gästade hans hus.
Egare till clen s. k. Kungsgården i Arboga,
hvilken han till en del ärft efter sin svärfader
kungsfogden i Arboga Hans Leffler och till
en del sjelf inköpt, intog han en patriciers
ställning, ehuru ej utan fläck på sin karaktär,
ty han blef vid ett tillfälle rättsligen åtalad
för misshandel af sin hustru, som misstänkt
honom för otrohet. Han afled 1691 i Arboga
och i dess stadskyrka finnes hans porträtt viel
sidan af hans båda hustrurs Christina Leffler
och Brita Funck. Till denna kyrka skänkte
lian en messhake af hvit sammet och ett
altar-kläde blommeradt i hvitt.
Kungsgården i Arboga har anor ända
sedan Margaretas och Erik af Pommerns dagar
och blef Arboga klosters egendom sannolikt under senare hälften af 1400-talet.
När k los ter na enligt 1527 års riksmötes beslut upphörde och dess egoclelar
indrogos till kronan, sammanförde Gustaf I clet af Magnus Ladulås 1285 stiftade
gamla Franciskanesklostrets i Arboga bästa egendom inom och utom staden
till en domän, den s. k. Kungsgården och lät 1551 der uppföra ett boningshus
af trä, norr om torget. Detta hus uppbrann dock redan år 1564 och
uppbyggdes sedan gång efter annan, allteftersom clet afbrändes under de tätt på
hvarandra staden härjade eldsvådorna. Till Kungsgården hörde fiske, präktiga
åker-och ängsmarker, skog, trädgård i staden mecl en gräfd ruddam samt stora stall
och ladugårdar för kreatursafvel mecl vidsträckta betesmarker. På Jäders
holmar t. ex. hade minst .100 afvelsston sitt bete.
Under riksdagen i Arboga 1561 höll Erik XIV hof i Kungsgården, cler
han kvarstannade en tid efter riksdagens slut under väntan på, att tiden för
hans förmälning med drottning Elisabeth af England skulle fastställas. Derom
pågingo clå underhandlingar och han erbjuder 10,000’ daler åt den, som bringar
hennes gunstling, hertigen af Leicester, om lifvet. År .1563 inrättar han
Arboga faktori, clet första i sitt slag i landet och föreskrifver: »Att när clet lyktat
tillverkningen af vid pass en 1000 schottfrija harnesk till rytteriet, skulle det
begynna göra knektetygh» d. v. s. rör (gevär), pikar, blanka vapen m. m.
Johan III vårdade mecl synnerlig förkärlek kungsgårdens trädgård. I
densamma fanns 1588 »Krijska äppleträn 3, goda päruneträn 13, rosen trän 30,
vijnbärsträsståncl 60». Under åren 1572—1581 af sitt oroliga kringflackande
lif bodde hans syster clen sköna mecl ett romantiskt skimmer om strålade
prinsessan Cecilia Wasa, gift mecl markgrefven af Baclen-Derlach, Gräfin zu Arbo,
som lian under denna tid skref sig, i Arboga, men ej i kungsgårdens
boningshus, som ännu ej var återuppbyggt efter eldsvådan 1564, utan i det till bostad
BORGMÄSTAR
HANS (HENRIK) BARKHUSEN
cl. 1691.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
