Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
VON DELL VI G, VON DEL WI G, DELLWIK
till segern. Men framgången följde honom ej alltid. I förening med hertigen
af Sachsen-Weimar levererade han clen 27 augusti 1634 clet olyckliga slaget
vid Nördlingen, cler clen svenska armén blef slagen och förlorade halfva sin
stj^rka samt allt artilleri och tross. Horn betäckte återtåget och genom sin
tapperhet och rådighet räddade han hären från total undergång, men han blef
derunder sjelf fången och lösgafs ej ur fångenskapen förr än efter åtta år,
oaktadt hans svärfaders, Axel Oxenstjernas, alla ansträngningar derför. Slutligen
utvexlacles han 1642 mot tre österrikiska generaler. Efter sitt frigivande
företog han en långvarig resa till Frankrike, Holland och Schweiz och öfverallt
emottogs han mecl de mest storartade hedersbetygelser. Återkommen till Sverige
1644 öfvertog han öfverbefälet i det danska kriget, hvilket kort förut ut-*
brutit. Härunder eröfrade han Helsingborg, Landskrona och Laholm, men hann
ej afsluta belägringarne af Malmö och Kristianstad, innan freden slöts i
Brömsebro.. 1645.
Äfven som diplomat var Gustaf Horn framstående och han användes vid
flera tillfällen i dylika uppdrag, bland annat vid giftermålsunderhandlingarne
för Gustaf II Adolfs räkning vid Brandenburgiska hofvet i Berlin 1619—1620
och afslutandet af subsidietraktaten mecl Frankrike 1631. Han skildras som
en ädel, allvarlig och btygsam man samt i besittning af stor lärdom. Sträng
mot sig sjelf var han clet äfven mot sina underlydande och höll en sträng
krigstukt, hvarför han af fienden ansågs som clen mildaste af cle svenska
fältherrarne. Som naturligt var uppnådde han rikets högsta värdigheter. Han blef
grefve till Björneborg, men slöt sjelf sin ätt, riksmarsk, generalfältherre och
president i krigskollegium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
