Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTGÖTASLÄGTEN SCHRÖDER
185
En tradition inom denna slägt förmäler utan att angifva någon viss
tidpunkt, det tre bröder vid namn Schröder för länge sedan inflyttade till Sverige
från Tyskland samt att en af dem bosatte sig i Östergötland och blef stamfader
för Östgöta-slägten Schröder.
Af de båda andra bröderna var måhända den ena denne Veit Engelharij
Schröder, som omkring 1670 inkom från Nürnberg till Stockholm, der han blef
guldsmed 1675 och bankovärdie 1697 och afled 1710; hans slägt fortlefver ännu
i Sverige.
Den andre kanske var en Claus Goritzon Schröder, född i Gadebusch i
Meklenburg, inkom till Sverige som Wallonsmed men så småningom etablerad
som borgare och handelsman i Uddevalla. Då staden 1690 lades i aska, blef
han ruinerad och flyttade till Svanesund på Orust. Hans sonson är
botpredikanten och biskopen i Karlstad samt samfundets »Pro fide et Christianismo»
förste preses Göran Claudius Schröder, clöd 1773. Hans barn blefvo 1759
adlade under namnet Schröderheim och den märkligaste af dem är Gustaf III:s
bekante gunstling, rikshärolden och landshöfdingen i Uppsala Elis Schröderheim,
död 1795. Ätten Schröderheim fortlefver ännu.
Ej uteslutet är, att en af ofvannämnde båda bröder kunnat vara en Henric
Schröder, som var född i Lyneburg 1687, der hans fader var rådsherre. Han
inkom vid 12 års ålder till Stockholm, der han afled 1746. Han var
handelsman och blef mycket rik genom en af misstag tillagd nolla vid införskrifnins;
af ett parti salt, hvars försäljningsvärde betydligt steg under transporten till
Sverige. Hans son Samuel Schröder var bergsråd och adlades 1770 med
namnet Schröderstjerna. Denna ätt utslocknade 1838.
I Karlshamn lefde en Gerhard Schröder, som var postmästare der 1675—
1681 samt efterträddes under åren 1681—1696 af en Christoffer Schröder,
sannolikt hans son. Om deras familjeförhållanden och lefnadsöden är ingenting
kändt. !
♦
Östgötaslägten Schröders med visshet kände förste stamfader är handlanden
i Norrköping Carl August Schröder gift mecl Sofia Catarina Meurschvig,
troligen dotter till komministern i Norrköpings tyska församling Georg
Meurschvig (Murschvig), född 1691 i Pommern, clöcl 1734 i Norrköping, gift 1727
med Christina de Brüyn, född 1708, död 1779.
Det synes ej osannolikt att denne Carl August Schröders fader var en
kapten Schröder, död före 1764, som var gift mecl Anna Maria Pistol till Dagstorp
i^Frinnaryds socken, död 1766 å Herrestad i Marbäcks socken, båda i
Jönköpings län. Hennes föräldrar voro ryttmästaren vid Smålands ryttare Axel
Pistol N:o 253 till Herrestad, föclcl 1646, clöd 1729 och begrafcl i Marbäcks kyrka,
der hans vapen uppsattes och hans maka Catarina Lood i Småland N:o 157.
Anna Maria Schröder, född Pistol, skänkte till Marbäcks kyrka 1751 en
silfverkanna samt 1758 en silfveroblatask och 300 daler kopparmynt. Kannan
har följande inskription:
»Pistolers, Loodars sköld
jag föres till Guds æhra.
Af slægten Barnabarn
mig gifvit Herrans Hüüs.
I Marbeck der jag skall
med Güds nåd få förtæra
min glans, till råst och mahl
vill släcka ut mitt lius.
Pistolers, Loodars namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
