Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 ÄTTEN VON LIEWEN
Den andra, dottern Henrika Juliana, född 1709 (enl. Anrep 1710), död 1779,
hoffröken, ingick 1748 på Drottningholms slott äktenskap mecl öfverintendenten,
liddarhusdirektören och ceremonimästaren, friherre Carl Hårleman, född 1700,
död 1753. I brunnsparken vid Ramlösa invid Helsingborg finnes en s. k.
»runsten» i vars slingor läses: »Carl Hårleman med sin hustru H. J. Liewen reste
denna sten till ett tacksamt minne af Ramlösavattnets dygd och grefvinnan
Ramels omvårdnad» — Anno LD.LLLLL.
Ätten Härlemans förste kände stamfader är Kristian Horleman, föclcl 1633
i Oldenburg. Han införskrefs från Holland till Sverige och blef 1666
trädgårdsmästare vid de kungliga trädgårdar ne i Stockholm samt afled derstädes
1687 och är begrafd i Jakobs kyrka. Hans äldste son Johan Horleman, nobil.
Hårleman N:o 1371, född 1662, död 1707, intendent öfver kronans alla träd- och
lustgårdar i Sverige, blef fader till den bekante byggmästaren och politikern,
ofvannämnde friherre Cail Hårleman, hvilken vid sidan af Nicodemus och Carl
Gustaf Tessin tog en förtjänstfull del i fullbordandet af Stockholms slottsbyggnad
1753. Bland hans öfriga många berömda byggnadsverk må nämnas,
Stockholms observatorium, Riksbankens hus vid Skeppsbron, Linneanska orangeriet
i Uppsala, flyglarne vid Drottningholms slott, Linköpings och Strengnäs
kyrktorn o. s. v.
Friherrinnan Hårleman, föclcl von Liewen, skildras såsom vitter och
spiri-tnel. Hon kallades vid Fredrich I hof mecl smeknamnet »Sylvie de Moliére»
Hon misstänktes för att hafva ett finger mecl uti publikationen »Ärlig Svensk»
samt räknas för en af hofvets mest lysande stjernor på sin tid. Hon förärade
Kungl. Biblioteket i Stockholm sin framlidne mans stora samlingar af litteratur
i byggnadskonst, ritningar och kopparstick.
Hon är en af de sex figuranterna på den bekanta s. k. »Hönstaflan» på
Gripsholm, en oljemålning på hvilken sex höns mecl kvinnohufvuden och i
bakgrunden en galande, tupp äro afbildade. Enligt en inskription på taflan
framgår, att den är beställd af öfverstemarskalken, grefve C. G. Tessin och att den är
utförd 1747 af den berömde konstmålaren och Hårlemans medhjelpare vid
dekoreringen af Stockholms slott; Guillaume Thomas Taraval, född i Paris 1701 död i
Stcckhol m 1750. Motivet till denna egenartade tafla framgår af dess devis: Ou
ust le Coq maudit, qui ne chanterait pas, o Poules, en voyent vos traites et vos
appas».
På baksidan uppräknas egarinnorna till kvinnohufvudena, nämligen:
Catarina Charlotta Taube, gift 1748 mecl generalen, grefve Pontus Dé la
Gardie.
Ernestine von Griesheim, hoffröken hos drottning Lovisa Ulrika, sedan
öfvei hof mästarinna hos drottning Sofia Magdalena, gift 1752 mecl
överceremonimästaren, friherre Gustaf Palmfelt.
Charlotte Fredrique Sparre, hoffröken seclan öfverhofmästarinna hos
drottning Lovisa Ulrika, gift 1748 mecl öfverhofjägmästaren, grefve Carl Reinhold
von Fersen.
Systrarne Ulrika och Agneta Margareta Sir öm felt, hoffröknar, den
förstnämnda gift 1756 mecl riksrådet och öfverståthållare^ friherre Carl Sparre,
den sistnämnda 1754 mecl generalmajoren och landshöfdingen, friherre Carl
Adlerfelt samt
Henrika Juliana von Liewen.
Denna anteckning å taflans baksida är tydligen tillkommen i en senare tid,
enär samtliga uppräknade damerna voro ogifta vid tiden för taflans tillkomst.
Hans Henrik von Liewens tredje och yngsta dotter Anna Kristina, född
1723, död 1784, hoffröken, grundade i sitt 1776 upprättade testamente: »En
evig legat å 6,000 Thalers kapital till nytta för sina närmaste anförvandter»,
att förvaltas af hennes kusin, grefve Tage Thott på Skabersjö och hennes sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
