Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÄTTEN STROKIRCH (STROKIRK) 37
mäktig man derstädes. Förutom en omfattande handelsrörelse i Filipstad
arrenderade han äfven Bro kungsgård, anlagd af hertig Carl, sedermera konung
Carl IX och belägen vid Löthelfvens och Varnan-åns sammanflöde strax före
deras utlopp i Venern. Här beslöt drottning Kristinas förmyndarregering 1638
att anlägga en stad, hvilken efter den unga drottningen erhöll namnet
Kristinehamn. Flygge uppgjorde den första stadsplanen och synes varit mycket
verksam för befrämjandet af stadens tillväxt och förkofran. År 1638 blef han
inspektor öfver lilla tullen och accisen i Mariestad, Karlstad och Filipstad och
inrättade äfven på uppdrag af regeringen de s. k. småtullarne bland annat i
Vermland, hvaröfver allmogen blef så förbittrad, att det kom till ett
folkupplopp under Mattsmessomarknaden — Fastingsmarknadens föregångare — i Bro
eller Kristinehamn, under hvilket Flygge med möda undkom med lifvet. Han
afled 1648.
Hans son Crispin Flygge, nobil. Flygge N:o 621, född 1628, död 1674 (enl.
Anrep 1673), blef generalinspektör öfver alla småtullarne såväl i Sverige som
i dess underlydande länder och egde Vestervik eller Gustafsvik invid
Kristinehamn samt Bofors hammare i Karlskoga socken. Han var gift med Sigrid
Ekehjelm, född i slutet af 1640-talet, död 1700, i hennes andra gifte, dotter
till Carl X Gustafs förre lärare Bengt Baaz. som sedan blef underståthållare i
Stockholm och adlades till Ekehjelm N:o 380 och hans maka Eva Eggers.
Sigrid Ekehjelm var en ovanlig kvinna, rikt utrustad på hufvudets vägnar,
men karaktären var ej den bästa. I fråga om mitt och ditt var hon ej så
nogräknad.
Det berättas, att hon en gång var instämd till tinget i Karlskoga för att
aflägga ed derpå, att hon stod på egen grund, d. v. s. handlat på grund af sin
lagliga rätt, då hon inkräktat en åker från en granne. Och hon gjorde det med
högburet hufvud och stolt min i närvaro af domstolens ledamöter och en talrik
menighet, sedan hon i hemlighet strött af egen jord i sina skor. Åkerstycket
vann hon, men hon hade begått mened och från den dagen flydde all ro och
frid från hennes själ och hon fann lugn ej ens i grafven. Nattetid vandrade
hon i skogen länge efter sin död ofvanför Bofors, der hon varit bosatt och fått
i arf efter Crispin Flygge och då den hemska gestalten skymtat fram emellan
träden, har den skrämt många både åkande och gående från vettet.
»Knappast någon rikare har bott i Vermland än fru Sigrid, men hon dog
utfattig», skrifver Fernow i sin beskrifning öfver Vermland.
Sedan Evert Strokirch 1632 blifvit borgare och handlande i Filipstad, dröjde
det ej länge förr än han äfven blef rådman derstädes och 1641 utsågs han till
stadens borgmästare, från hvilket embete han afgick 1679; han var derjemte
ombud för de firmor i Göteborg, som uppköpte jern i Vermland. Han afled
1689 i Filipstad af sjukdom ådragen under hemresan från
Hindersmessomarknaden i Örebro den 30 januari samma år och ligger begrafd i Filipstads kyrka.
Han var en kraftig och initiativrik stadens styresman och Filipstads snabba
utveckling och förkovran under hans tid räknas honom mycket till förtjenst.
Han lät stensätta gatorna och anlade vägar till omkringliggande landsbygd —
serskildt kallas än i dag vägen emellan Storbron och Bosjöhammar för Everts
väg — föranstaltade att Filipstads kyrka fick orgelverk äfvensom ny altartafla
och predikstol samt skänkte dessutom kyrkan en stor ljuskrona och 200 daler
i pengar.
Vid ett tillfälle hedrades han med att såsom gäst i sitt hus få emottaga
konung Carl XI, då denne besökte staden.
Evert Strokirch hade den originella idén att vilja ega stadens alla
hörngårdar och vid sitt timade frånfälle 1689 hade han äfven förvärfvat de aldra
flesta. Han samlade stor förmögenhet, kanske hade han äfven medfört arf från
Lybeck och det var länge ett bevingadt ord i staden och nejden »rik som Evert»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
