Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN HERLENIUS, HERLEN
111
clöcl 1830, namnet Eberstein, och blef stamfader för en yngre släkt med detta
namn i Norrköping. Han kom nämligen 1796 viel 9 års ålder till Norrköping
för att uppfostras af sin släkting Christian Eberstein, hvars namn han. antog
och blef sjelf borgare och grosshandlare derstädes 1824.
Emil Herlenius’ och Elisabeth Billings barn:
(b7).
b7) Emma, föclcl 1909.
a8) Ivar Hjalmar Herlenius, föclcl 1869, clöd 1901 i Linköping, genomgick
handelsinstitutet i Göteborg och blef derefter bokhållare i nämnda stad. Var
en tid anställd i firman Engvall, Herlenius & Comp. Blef sedan bokhållare hos
grosshandlar C. Jacobsson i Motala. Var liksom brodern Karl Herlenius en
framstående idrottsman.
$ $
$
II. Erik Herlenius, föclcl 1784, clöd 1841 på Helgtorp i Wäsehäracls socken,
hof-predikanten och prosten Daniel Herlenius’ yngre son, kom i tjenst vid Nerike och
HAMMARS SÄTERI I VÄSEHÄRADS SOCKEN I VERMLAND.
Vermlands regemente 1801, blef fänrik der 18 december s. å.; erhöll fänriks
indelning 1802, bevistade pommerska kriget 1807, men tog afsked efter dess
slut 8 december 180)7 med löjtnants n. h. o. v.
Som ofvan är anfördt bortlade han sitt tillnamns latinska ändelse och
kallade sig Herlén, i likhet mecl allmänt bruk bland såväl militärer som civila
em-bets- och tjenstemän under konung Gustaf IV Adolfs regering.
Efter afskedstajganclet från krigstjensten egnade han sig åt skötseln af
Hammars säteri, som han ärft efter sin fader.
Vid denna tid tyckes han haft för afsikt att fria till Anna Lisa Lilliebjörn,
som sedan blef skalden och historieskrifvaren Erik Gustaf Geijers maka. Hon
skrifver nämligen sjelf i sin memoirer följande:
»Året. derpå (1808) infann sig åter en friare, som hacle mera för ,sig, var
förmögen, hygglig och ämnade köpa Oclenstad» (en större egendom i Gillberga
socken i Vermland, som då egdes af Anna Lisa Lilljebjörns fader, fänriken Knut
Jacob Liljebjörn, föclcl 1765, döcl 1838, gift med Elisabeth Johanna Troili, född
.1.772, död 1805).
Härvid är att märka, det clen. unga flickan vid denna tid var varmt fästad
vid Geijer. Hon fortsätter sina memoirer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
