Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I öfverensstämmelse mod dåtida skråordningar hade faktoriet tre ämbeten,
nämligen:
Låssmedsämbetet,
Pipsmedsämbetet, samt
Stockmakareämbetet, hvardera med sin ålderman och två bisittare samt
särskilda gesällådor. Vid ämbetslådan afgjordes mindre mål, de öfriga hörde
under stadsrätt.
Faktorismederna arbetade hufvudsakligast för kronans räkning men fingo
1645 rätt att i mån af tid utföra beställningar åt enskilda personer, dock skulle
dylika arbeten vara belagda med faktoriets stämpel. De förfärdigade ej
endast gevär med tillbehör utan voro äfven konsterfarna i tillverkning af vackra
polerade arbeten, eggfjärn, fältskärs- och matematiska instrument, vågbalanser,
varg- och räfsaxar, gravörsarbeten m. m. Längre fram gjordes försök med
tillverkning af jaktgevär, men det synes ej slagit väl ut. Faktoripersonalen
var befriad från all borgerlig skatt, och tunga, undantagandes att den i likhet
med stadens öfriga innebyggare skulle göra dagsverken vid förefallande
reparation eller nybyggnad af stadens kyrka.
Såsom bostadsplats åt faktorismederna uppläts ett kronan tillhörigt
område norr om Trosaån på förutvarande Norra Smedjebacken, hvilken indelades
i 23 tomter. Varje faktoritjänsteman och mästare fick här sin tomt och
kålgård, husen skulle de dock själfva bygga. Derjäme blefvo de delaktiga i
rätt till höbergsdel och mulbete på 3/4 hemman Näsby i Almby socken.
Snart blef dock Norra Smedjebacken för trång att inrymma dem alla, så
att på förmyndarregeringens befallning nödgades staden 1640 ehuru
motvilligt afstå ett område söder om ån — den plats där nuvarande hamntorget,
saluhallen m. m. äro belägna — för att bereda ökat utrymme och detta
indelades i 28 tomter samt benämndes Södra Smedjebacken.
Vid1 den plats, som ännu kallas Norra Smedjebacken, är ett minne af
nationell betydelse fästat. Där föddes den Lutherska reformationens
förkämpar i Sverige, bröderna Olaus och Laurentius Petri, den förra 1493 och
den senare 1499. Deras fader, harnesksmeden — ej faktorismeden som han
ofta benämnes — Peder Olsson bebodde nämligen andra huset på venster hand
från slottet räknat, beläget på den plats midt emot Karolinska skolan, där
obelisken till minne däraf restes 1834.
Att Peder Olsson ej kunde vara faktorismed framgår deraf att han afled
1521, således 100 år innan faktoriet inrättades. Han hade testamenterat ett
åkerstycke kalladt »Probstalyckan» öster om staden, hvilket nu ingår i
Trädgårdsföreningens område, till karmeliterklostret i Örebro för att munkarne där
skulle läsa själamässor öfver honom, men detta testamente bestreds af sönerna,
enär själen ej kunde frälsas genom själamässor, ej heller tilläto de att fadern
begrofs enligt katolsk ritual.
I början af faktoriets tillvaro uppstodo svårigheter att anskaffa
tillräckligt antal mästare och gesäller boende i staden för faktoriets gång och drift,
ty det på detta område yrkesskickliga folket var mestadels bosatt på
landsbygden, huvudsakligast i Kumla, Hallsberg, Hardemo och Lerbäcks socknar
och hyste ingalunda lust att lämna sin landtliga torfva och flytta till staden;
sannolikt hade de äfven svårt att afyttra sina gårdar. Örebro borgmästare
Jacob Lithman sökte väl med lock och pock att förmå dem dertill, men med
ringa framgång. År 1630 hade endast 60 inflyttat och nu resolverade
förmyndareregeringen, att strängare åtgärder skulle vidtagas. Då inlemnade de
en underdånig supplik till regeringen om mildring i tvånget att inflytta och
svaret härpå lyder sålunda (Riksregistraturet 1636):
»Hennes k. m:ts nådige swar och resolution oppå några af Menige
Allmogens under Factorien i Nerike underdånige supplication.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
