KONST- OCH KURIOSITETSKABINETTET från 1600-talet och något yngre. Främst en bok i vilken Ulrika Eleonora d. y. (ej Karl IX:s dotter Katarina, som felaktigt uppges) egenhändigt avskri- vit verser och som under en kunglig krona bär den dubbla C-initialen i pärlor. Och så ”Jungfru Marie tofflor”, som Stockholmsflickan för 100 år sedan be- rättade sig ha sett i biblioteket. Ingen kan vara sä- ker på, att dessa skor burits av drottning Maria Ele- onora, men traditionen säger så, och typen motsäger det icke. Ny hylla, den nedersta på mittpartiet. En emalj- målning på koppar, enastående här i landet, signerad I. C. (= Jean Courteys), en fransman i slutet av 1500-talet. Där bredvid svarvade föremål i elfenben och trä. En liten pokal, i vilken rymmas bägare, den ena inuti den andra, mindre och mindre, ett hundra till antalet, allt konstrikt utfört av Magnus Stenbock. För äktheten talar likheten med auten- tiska föremål av hans svarvning, dels M. S. under foten, samt uppgiftens relativa ålder. Bägaren skänk- tes nämligen 1797 av stadsmäklaren Joh. Henr. Wey- landt. Var han fått pokalen ifrån är mig en gåta än så länge. Vidare finnes på samma hylla en ägg- formig tingest av elfenben med titthål, och inuti den ett etui som öppnar sig och visar en miniatyr med Karl X Gustafs drag av Coopers typ. Nederst i skåpet en luta, daterad 1633, signerad: ”Raphael Möst in Fiessen, Imperato del Mister Mi- chael Hartung in Padua me fecit Anno 1633” (lappen är tryckt 162., men årtalet utfyllt som ovan). — Den lär ha tillhört drottning Kristina. — ”En turkisk bascha eller så kallad commendeurstaf” kallar biblio- tekarien Harlingsson en förgylld stav som han skänker biblioteket år 1784. Det är en praktpjes. Kapten M. Schärer v. Waldheim gissar att den en gång till- hört Mazepa och av dennes efterträdare som hetman vid en resa till Stockholm pantsatts i Kristianstad. Sannt är att Mazepas stav en gång förts till Sverige och att denna vår stav har någon likhet med hans 29