BURE-MINNEN - Bures exlibris n:r 6. I olikhet mot de hittills kända av denna typ är detta starkt beskuret. Genom sin mystik hade Bure kommit i beröring med Rosenkreutzarna, detta ordenssamfund, från vil- ket som "bekant frimurarna till en viss grad anses här- stamma. Själv författade han ett och annat i den vägen och sände dem sina funderingar. TI Benzelii samlingar ligga tvenne tacksägelsebrev från Abraham von Franckenberg till gamle Bure. Stort värde satte han på dessa. När han mottagit det ena brevet den 26 juli 1641, antecknar han detta med tillägget: ”Min torpare Måns lefwererade hijtet”. Det andra kom fram ”seent om qvellen” den 12 januari 1642. Med stolthet såg han att den lärde i Danzig prisar hans egenhändigt ritade Tabula Kerubinica och hans Fama Scanziana, kära arbeten för honom och frukter av den heliga mystiken. Det mångfrestande snillet måste av allt att döma själv ha varit i besittning av ett vackert bibliotek. Man vet dock alltför litet därom. Att känneteckna sina böckers rätte ägare har Bure begagnat icke mindre än 6 olika, själv förfärdigade exlibristyper. Man har grundad anledning att hoppas på konstnären Arthur Sjögrens förfarna hand vid skildringen av dessa sär- skilt från exlibrissynpunkt synnerligen märkliga blad. Spillrorna av Bures bibliotek äro ej samlade än. Så mycket har man likväl på känn, att böcker som bevis- ligen tillhört honom, utom hans egna talrika hand- skrifter, mäst i Kungl. biblioteket, äro sällsynta. Stiftsbiblioteket är i detta fall vällottat, 'det äger, vad hittills kommit i dagen, 7 böcker ur Bures biblio- tek. Två äro redan nämnda. TI detta sammanhang bör ihågkommas en fornsvensk postilla, i vilken Bure antecknat (numera svårläsligt):gifvin migh Johan Bure af Hr Päder i Skön then 8 april i Skön, och Vadstenamunken Peder Månssons synnerligen märk- liga handskrift (Liber C) från början av 1500-talet. Bokens öden äro välkända ända sedan Bure enligt egen anteckning motiog den av Johannes Messenius 58