ANDLIGA VISOR D:r Ek har meddelat att denna visa hittills icke varit känd. Den synes leda sitt ursprung från me- deltiden. En direkt häntydan därpå är en väggmål- ning i Flodakyrkan i Södermanland (avbildad i Schäck och Warburgs litt. hist. I, 2 uppl. sid. 218), där bland idel kända folkvisegestalter också finnes David utan att man känt motsvarande visa. Vem är det som inskrivit dessa visor i boken och när skedde det? Bokens öden äro rätt väl kända ända ifrån 1587, då Johannes Gerhardi Holmiensis är äga- re därav. År 1591 antecknar sig Hans Olofsson, som varnar för stölden av boken ”Then som henne stiäll, han skall fara ini fanens fäll”. Han har ock upp- skrivit början av psalmen: ”Frögd tig tu Christen brud”, en liten intressant anteckning som visar wavt den varit känd åtminstone före 1595, då nästa ägare kyrkoherden i Ryds socken (Upland) Erik Nilsson, ”gusandes ovärdige tjänare”, skänkte boken till Lars Persson när han annandag pingst gästar honom i sin hemsocken på Frösvik. På ett annat ställe latiniserar han namnet till Laurentius Petri Sale- montanus. Senare ägare äro Ericus Erici Skarplöf- stadius, prästman i Upland även han, vidare L. Aro- selius, kyrkoherde i Sala (död 1693), måg till Lin- köpingsbiskopen Terserus. Anteckningarna kunna av stilen att döma ej här- röra från någon som inskrivit sina namn i boken. Hela amordningen gör det sannolikt att skrivaren va- rit Laurentius Petri Salemontanus. Det har icke lyckats trots ivriga ansträngningar från min sida — Stiftsbiblioteket saknar därtill nödiga källor — att få veta vem mannen var och var han studerat. Till sist ytterligare en notis om en hymn. Gamla psalmbokens ”Lustig av hjärtans grunde” står i Beck- mans psalmhistoria angiven som svenskt original, vars första uppteckning daterar sig från 1601. Lied- gren har meddelat att ej heller efter Beckmans tid någon tidigare version blivit funnen. I en av Olaus Petri småskrifter från 1526 här i vårt bibliotek finnes 76