Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyderabad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
myndigheterna skylla sig själva; jag gjorde ingenting mer vid
saken, men betalade heller inga böter. Och när sedan samma
pestkomedi upprepades på flera håll i Indien, visste jag vad roll
jag skulle spela 1 den:
Mellan Wadi och Hyderabad befann jag mig i en kupé, vil-
ken liksom oftast i Indien var ett stort kvadratformigt rum med
skinnsoffor rundt kring väggarna och fri golvyta, som man skulle
kunna dansa på, om inte folk fyllde upp den med sina stora
koffertar.
I de självständiga rikena hållas inte svarta och vita åtskilda
som överallt i engelska Indien. Så snart en vit där tagit plats
i en kupé, så kommer det genast upp en skylt »For europeans>,
och ingen inföding har lov att ta plats i densamma, om han
också har biljett till samma klass. Men att det här var nizams
rike märktes genast därav, att två av landets mörka skönheter,
mycket eleganta, installerades i min kupé av sin gemensamme
herre och man jämte deras bagage av väldiga metallkistor och
snidade och målade träkistor, vattenkruka och korgar av under-
liga former. Herrn åkte någon annanstans men kom varje gång
tåget höll och såg efter sina fruar. De voro. goshor, d. v. s.
förnäma kvinnor, som ingen annan man än deras egen far lov
att se, varför de framför ansiktena buro tjocka förhängen med ett
par små titthål för ögonen. Men knappt hade tåget satt sig i
rörelse, förrän ansiktsmaskerna kommo bort samt även det mesta
av de slöjor och skynken de voro insvepta i. Därinunder voro
de klädda i brokiga siden- och brokadstycken, guldtyg, brode-
rier samt en massa skramlande smycken i näsor och öron, pa
tår, ben och armar och över hela gestalten. Högljudt sladd-
rande sutto de på en soffa med benen korslagda eller uppdragna
under sig och mellan sig ett öppet metallskrin, fullt av besynnerliga
anrättningar, mest kryddor och sötsaker, som de åto från samma
tallrik och vartill de drucko ur samma kruka. Efter maten kom
det fram ett rödt guldbroderadt fodral i bladform, och i det lågo
friska bethelblad, som preparerades med kalk och arekanöt samt
tuggades med övertygelse och allvar, till dess munnarna blevo
SS
eldröda. Haremsdamer äro visst inte så lata som de beskyllas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
