Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lades kanslirådet Gudmund Göran Adlerboth ock öfversten friherre
Baltsar Bogislaus von Platen. Adlerbeth egdo ett rikt forråd af
kunskaper, raen hans namn egde en långt större klang inom literaturen än inom
förvaltningen, och något inflytande inom konseljen har han, med tankarna
företrädesvis hvilande hos romarfolkets skalder, hvarken utöfvat eller
efter-sträfvat. Yar Adlerbeth en mästare i att tolka det gamla Romas skalder,
så var åter den jernfaste, handlingskraftigo Platen till anda och karakter en
romare sjelf. I statsrådet skulle han dock ej länge qvarstanna; hans
lifs-uppgift var förlagd inom ett annat område — det var Göta kanals
anläggning — och detta sekularverk, som skulle göra hans namn odödligt, fordrade
ull hans kraft. Hofkanslersembetet, hvars innehafvare enligt regeringsformen
äfven räknades till statsråden, gafs åt den fine, smidige Gustaf af Yetter-
stedt, hvilken under de följande åren
skulle förvärfva sig ett namn som en
af samtidens yppersta diplomater. Bland
de fyra statssekreterame, livilka, då de
sjelfva föredrogo, egde säte och stämma
i konseljen, framträdde i synnerhet
statssekreteraren för finansärendena,
den i det föregående ofta omnämde
fosterlandsvännen Hans Järta och
statssekreteraren för
ecklesiastikärendena Nils von Rosenstein, känd
såsom en af den sköna literaturens
främsta målsmän i Sverige. Till
konseljen må äfven räknas de båda
gene-raladjutanteme för armeen och
flottorna, i hvilkas närvaro konungen
afgjorde de så kallade kommandomålen,
Finlands berömde hjelte, den
handlings-kraftige, öppenhjertige Karl Johan
Adlercreutz och den bepröfvade,
erfarne sjömannen Yiktor von Stedingk.
Den nya regeringsformen trädde genast i tillämpning. Såsom redan är
angifvet, skilde sig denna regeringsform till sina hufvudgrunder föga från
den af år 1772, och då denna sist nämda sökt bevara sambandet mellan sig
och den urgamla grund, på hvilken den svenska statsrätten uppbygts, så är
detta samband sålunda äfven bevaradt i den nya. Hvad 1809 års lagstiftare
i främsta rummet åsyftade var att omintetgöra den förhatliga förenings- ocli
säkerhetsakten och upphäfva de mest i ögonen fallande bristerna och
tvetydigheterna i 1772 års regeringsform. De bemödade sig derfor om att
återställa den på ett så betänkligt sätt rubbade jomvigten mellan de båda
statsmakterna, och do trodde sig kunna åstadkomma detta derigenom, att de å
ena sidan gjorde konungamakten stark nog att upprätthålla rikets lugn och
9. Mattias Rosenblad
(1758 — 1847).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
