Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terarne Gustaf Fredrik Yirsén och Adolf Göran Mörner samt biskop
Karl von Rosenstein. Deras bufvudsyfte var att så snart som möjligt
komma till en bestämd uppgörelse; norrmännens åter mindre att påskynda
underhandlingarna än att framhålla Norges egenskap af ett sjelfständigt rike.
Den 21 oktober 1814 skulle vapenstilleståndet gå till ända; de svenska
kom-missarieme måste erinra derom äfvensom bestämdt förklara, att en
förlängning af vapenhvilan ej kunde komma i fråga, derest ej föreningen beslötes
innan den 20 oktobers utgång. Också fann stortinget för godt, sedan det
fått full kännedom om beskaffenheten af Norges för svars väsen och om dess
sorgliga finansiela ställning, att efter en långvarig öfverläggning den 20
oktober med 72 röster mot 5 besluta, att Norge skulle såsom ett sjelfständigt
rike förenas med Sverige under en konung, men med bibehållande af sin
egen grundlag, med de förändringar,
som föreningen gjorde nödiga. Så snart
dessa förändringar blifvit af stortinget
beslutna, skulle .det välja Karl XIII
till Norges konstitutionele konung.
Nu följde arbetena med
revisionen af grundlagen. De svenska
kommissarierne hade medfört ett af Karl
Johan å Karl XIII:s vägnar godkändt
förslag till grundlag för Norge, hvilket
förslag i allt väsentligt anslöt sig till
eidsvoldsförfattn ingen, men att
upptaga detta förslag omedelbart till
föremål för stortingets öfverläggningar, det
hade varit att förringa det sken af
en fri lagstiftande församling, som
stortinget var så angeläget att visa.
Derfor fördes äfven underhandlingarna
mellan stortinget och de svenska
kom-missarierne medelbart genom en af
stortinget dertill utsedd komité, och
på förslag af denna komité, som stod i liflig beröring med kommissarierne,
fattade stortinget nu sina beslut om grundlagsbestämmelserna.
Eidvoldsför-fattningen genomgicks punkt för punkt; af dess 110 paragrafer bibehöllos
59 oförändrade; de öfrigaförändrades eller utelemnades, och några nya tillsattes.
Ändtligen kom man öfverens. Den 4 november var grundlagen färdig; den
antogs samma dag af de svenska kommissarierne å Karl XIILs vägnar, och
31. Gustaf Fredrik Virsén
(1779—1827).
på eftermiddagen den 4 november blef Karl XIII enhälligt vald till Norges
konstitutionele konung. Den 10 november aflemnade kronprinsen
personligen i stortinget Karl XIILs konstitutionela ed såsom Norges konung, hvarpå
samtliga stortingsledamöteme aflade sin ed åt konungen och författningen.
Enligt den sålunda antagna norska grundlagen är Norge ett sjelf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
