- Project Runeberg -  Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 /
104

(1881) [MARC] Author: Teofron Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han stod hos Karl Johan, och det stränga nit, han visade i
embetsförvalb-ningen, ådragit sig både afund och hat. Folkskockningar och oordningar
egde rum på gatorna, och detta förmådde Karl Johan att natten mellan den 20
och 21 juni 1838 sammandraga garnisonen och beordra trupper och artilleri till
slottets bevakning, hvaijemte kanoner och hästgardister utplanterades på
gatorna och torgen, och kanonjollar uppkommenderades på strömmen.
Stockholm befann sig under de följande dagarna i ett verkligt belägringstillstånd.
Den omtyckte öfverståthållaren friherre Sprengtporten, som trodde sig
kunna stilla oroligheterna genom foglighet och som ogillade militärens
ingripande, nedlade, då han såg sig sakna konungens förtroende, sitt embete och

lemnade hufvudstaden — »i onådens.
mörka skugga och popularitetens ljusa
glans».

Karl Johan var i högsta grad
uppbragt, och detta var så mycket
mindre underligt, som oroligheterna
inträffade samtidigt med det
Rysslands tronföljare,storfursten
Alexander gjorde honom ett besök. Yi
hafva ofvan berättat, hvilket
vänskapligt förhållande efter tsar
Alexanders bortgång inträdt mellan de
svenska och ryska hofven. Angelägen
om att vid förverkligandet af sina
planer i orienten hafva fria händer i
norden, hade Nikolaus ej uraktlåtit
något for att smickra Karl Johan y
och å sin sida kände sig denne
senare mäktigt dragen till den ryske
tsaren, i hvars väldiga makt och
konservativa skaplynne han såg Europas
säkraste stöd mot alla våldsammare folkrörelser. Furst Mensjikofs ambassad
till Stockholm 1834 och det ärofulla mottagande denne der rönte, hvilket
allmänheten stälde i samband med något nytt politiskt föreningsband mellan
Ryssland och Sverige, visade hela veriden, hvilken vänskap nu rådde mellan
tsaren och den svenske konungen. Visserligen hade svenskarnes gamla
na-tionalhat mot Ryssland långt ifrån mildrats — ty ännu voro minnena af den
moskovitiska statskonsten 1808 och Finlands smärtsamma lösslitande från
Sverige 1809 allt för färska, och det hårdhändta sätt, hvarpå det polska
upproret undertryckts, hade gjutit ny olja på elden — men detta syntes på
intet sätt grumla den tillfredsställelse, Karl Johan erfor af tsarens förbindliga
tillmötesgående. Vänskapen tycktes tvärt om blifva allt innerligare, och
kronan sattes på verket, då tsaren bebådade, att storfursten-tronföljaren skullo
göra den svenske konungen ett besök. Den 11 juni 1838 anlände äfven stor-

57. Jakob Vilhelm Sprengtporten
(1794—1875).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 15:28:32 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stsh6/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free