Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den frisinnade, på mensklighet och rättvisa grundade uppfattning, Oskar
I visade genom sin nitälskan for en förändring af brottmålslagstiftningen,
röjde han äfven genom sin i maj 1845 gifna stadfästelse på riksdagens genom
tre stånd fattade beslut om en förändring i arfslagarna, enligt hvilken syster
skulle ärfva lika med broder. Dittills hade delningsgrunden vid arf varit
skiljaktig för olika stånd. Så åtnjöts från Johan III:s tid lika arfsrätt af
presterskapet, och af städernas ofrälse invånare från utfärdandet af 1618 års
stadslag, men för adelns och landsbygdens invånare gälde landsrätten, enligt
hvilken broder ärfde dubbelt mot syster. Motståndet mot reformen, hvilken
var en af de märkligaste under Oskar I:s regering, hade varit ganska starkt,
helst som man fruktade, att en tilltagande jordstyckning skulle blifva den
naturliga följden af den samma, och äfven inom högsta domstolen och
statsrådet hade meningarna om den nya lagens ändamålsenlighet varit synnerligen
delade. Adeln, som fruktade att genom den lika arfsrättens införande förlora
det fastaste stödet för sin ekonomiska maktställning, hade under åberopande
af sina privilegier afslagit den samma och bragtes nu genom konungens
stadfästelse af ofrälse ståndens beslut i ett märkbart spändt förhållande till
konungen.
Deremot var konung Oskar sjelf under den tid, som följde närmast på
1844—1845 års riksdag — ständerna hemförlofvades den 24 maj 1845 —
synnerligen uppburen af landet i dess helhet. Visserligen tyckte en och
annan vensterman sig redan nu kunna märka ett vacklande i hans hållning
eller en viss benägenhet att tillegna sig den uppfattning, som delades af dem,
hvilkas politiska färg i det följande betecknades såsom »den grå», men den
stora allmänheten, som redan lärt känna hans nit för landets förkofran,
omfattade honom med kärlek och förtroende, helst som den lifaktighet och
det raska framåtskridande, som nu visade sig inom snart sagdt alla grenar
af förvaltningen och lagstiftningen, bjert afstucko mot stillaståendet i Karl
Johans dagar.
Lifligast visade sig regeringens verksamhet på lagstiftningens område.
Redan i januari 1845 tillförordnades en ny lagberedning i och för pröfvandet
af de uppgjorda förslagen till en förbättrad civillag och rättegångsordning,
och inom krigs- och sjöväsendets, undervisningsverkets, kyrkoväsendets och
tullagstiftningens områden utarbetades genom dertill förordnade komiteer
eller genom vederbörande statsdepartement förslag till nya lagar och
reglementen. Författningarna af år 1846 angående kolhaudeln, stångjernssmidet
och den gröfre jernförädlingen medgåfvo en utsträckt frihet åt
bergshand-teringen, och samma års fabriks- och handtverksordningar samt
handelsordning, hvarigenom de mest i ögonen fallande skrankorna mellan stad och land
bortföllo, voro ett betydande steg framåt mot näringslagstiftningens mål —
arbetets frihet. Med anledning af en redan i äldre tider påyrkad förändring
i beskattningsväsendet äfvensom för uppbörds- och redogörelseverkets
ordnande tillsattes 1846 en så kallad skatteförenklingskomité, hvars främste man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
