Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Thyselius kallades till ecklesiastikminister, Lagerstråle till
civilminister, generalmajor Karl Magnus Thulstrup till konsultativt statsråd,
generalmajor Alexander Fabian Reutersköld till krigsminister och
grefve B. von Plåten för andra gången till sjöminister. Till konsultativt
statsråd efter Lagerstråle nämdes expeditionschefen Henrik Vilhelm
Bredberg, och till ecklesiastikminister efter Thyselius, som lemnade konseljen
1863, kallades professorn i Upsala, häfdatecknaren Fredrik Ferdinand
Carlson. Vid sist nämda tidpunkt fannos sålunda af Oskar I:s rådgifvare inga
qvar i statsrådet mer än Gripenstedt och Plåten, af hvilka den sist nämde
dock ej innehaft sitt statsrådsembete under konung Oskars senare
regeringstid. De många statsrådsombytena förändrade ej den prägel, konseljen en
gång fått. Genomträngda af det konstitutionela statsskickets anda, med liflig
känsla af rådgifvarkallets ansvar och starka genom medvetandet om sin
inbördes enighet, ledde de
öfver-lägsna män, som vid Karl XV :s
tronbestigning stodo vid hans
sida, bestämdt och säkert hans
regering in i de konstitutionela
hjulspåren, och det mäktiga
inflytande, en de Geer och en
Gripenstedt utöfvade, verkade, att
hon ej heller sedermera gick
derur. En mer likartad
minister än den degeer-gripenstedtska
hade Sverige dittills aldrig
skådat; också uppbars den af
konungs och folks odelade
förtroende, och den blef derigenom
satt i stånd att verka så på vårt
lands politiska, sociala och
ekonomiska utveckling, att man
kunnat gifva den namnet »den
bästa af ministerer».
Den 24 oktober 1859 mötte Karl XV Sveriges ständer första gången
såsom konung. Landtmarskalksstafven fördes åter af excellensen Sparre,
talmän i preste- och borgarstånden voro samma män som 1856, och i
bondeståndet fördes ordet af talmannen från 1850 års riksdag, Nils Persson.
Den brännande frågan vid denna riksdag var den norska. Konung
Oskar hade städse sökt häfda Norges likställighet med Sverige, och i
samband dermed hade han bemödat sig om att undanrödja allt, som kunde
in-gifva norrmännen misstro mot föreningen; men trots detta lyckades han ej
i sina sträfvanden att gifva föreningen mer verkligt innehåll. Ett förslag till
en ny riksakt, som utarbetats af den i Karl Johans tid tillsatta unionskomiteen,
hade han funnit allt för genomgripande, för att han skulle kunnat framlägga
Sveriges historia. VI. 11
88. Karl XV:s sigill.
Med konungens valspr&k: Land skall med lag byggas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
