Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fyra månader. Urtima riksdag kan konungen sammankalla och åtskilja, när
han så finner lämpligt.
Regeringsformen lemnades orörd i den nya riksdagsordningen utom i
de delar, som sammanhängde med representationsreformen. Dock gjordes
en och annan ändring. Kommunalförfattningarna, på hvilka den nya
riksdagsordningen i vissa delar stödde sig, undandrogos från den ekonomiska
lagstiftningens område och erhöllo civillags natur, hvadan de sålunda ej
skulle kunna ändras utan af konung och riksdag gemensamt. 1
kyrkolags-frågor faststäldes en tredje lagstiftande makt jemte konungen och riksdagen,
nämligen kyrkomötet. Behofvet af en särskild representation för den sven-
98. Stockholms slott, lilla matsalen.
ska kyrkan hade länge varit kändt, och på denna riksdag hade äfven
framlagts en kunglig proposition om ett allmänt kyrkomöte. Efter åtskilliga
jemkningar blef denna äfven antagen, hvadan den kungliga förordningen om
allmänt kyrkomöte utfärdades den 16 november 1863. Enligt denna
förordning och de vid 1862—1863 års riksdag föreslagna förändringarna i
regeringsformen hade kyrkomötet, som skulle bestå af till hälften prester och
till hälften lekmän, icke blott initiativ i kyrkliga mål, utan äfven veto mot
både konung och riksdag i kyrkolagsfrågor äfvensom i frågor om förändring
af presterskapets privilegier. De nya kommunallagarna, förordningen om
kyrkomötet och den föreslagna riksdagsordningen stodo sålunda i nära in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
