Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makternas råd, och han begagnade sig deraf till att stärka Frankrikes
maktställning och sin egen »prestige». Han gjorde början med att införa den
dittills så mycket förkättrade nationalitetsgrundsatsen såsom en bestämmande
faktor inom diplomatien, och sjelf ingrep han äfven allestädes, der nationeia
rörelser förmärktes, synbarligen i syfte att leda dem i den riktning, som
bäst öfverensstämde med hans egen och Frankrikes fördel. Så förband han
sig med det uppåtsträfvande Sardinien till att utestänga Österrike från
Italien, i tanke att derigenom bereda sig sjelf och Frankrike högsta inflytandet
i detta den romaniska stammens moderland. Men grymt missräknade sig
kejsar Napoléon denna gång; de nationeia strömningar, för hvilka slagen vid
Magenta och Solferino öppnat dammarna, kunde ej hejdas genom freden i
Villafranca (juli 1859); så reste sig
italienarne allmänt för att göra till
en sanning den franske kejsarens
stolta ord »ett fritt Italien till det
Adriatiska hafvet»; och så blef
största delen af halfön ett enadt
konungarike, Napoléon och de europeiska
stormakterna förutan. Men den
lyckliga utgången af italienarnes
frihetsrörelser gåfvo polackarne mod att i
sin ordning resa sig mot sina herrar,
och sålunda blef Europa ännu en
gång vitne till en förtviflad
mellan detta arma folk och dess
förtryckare (1863). Denna gång gick
nationalitetsgrundsatsen ej segrande
ur striden; kampen var för ojemn,
friskarorna i de polska skogarna
skingrades efter hand, och Napoléon
III:s försök att genom ett
diplomatiskt fälttåg till Polens förmån
inverka på Ryssland ledde till intet,
då Preussen förband sig med Ryssland och de engelska och österrikiska
regeringarna saknade lust att för Polens skull kasta sig in i ett krig. Så fick
Ryssland fria händer att gifva det för dess fötter liggande, blödande Polen
nådestöten.
Frihetsrörelserna på Europas fastland återverkade så till vida på Sverige,
som de gjorde den politiska lifaktigheten här vida större än tillförne. Under
början af 1860-talet var denna i sanning synnerligen stor. Man inskränkte
sig nu ingalunda till de inre frågorna, huru betydelsefulla dessa än voro,
utan man följde äfven de allmänna europeiska angelägenheterna med en
uppmärksamhet, som trodde man, att Sverige ännu vore mäktigt att bestämma
verlds-delens öde. Den känslosamme, med en äkta skaldenatur begåfvade August
100. August Blancbe
(1811 — 18C8).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
