Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det intagit vid underhandlingarna, allt för framskjuten, för att ett återtåg
skulle låta sig verkställas utan svårighet, helst som den i allmänhet
skandinaviskt sinnade svenska pressen, med det af August Sohlman redigerade
Aftonbladet i spetsen, gjorde allt sitt till för att omöjliggöra ett sådant Men
för ett krig med två stormakter var Sverige för svagt, och på någon
samverkan från öfriga makter, som undertecknat londonprotokollet, var ej att
vänta. Återtåget måste således ske, och det var företrädesvis Gripenstedts
öfvertygande skäl och fasta hållning, som förmådde Karl XV att uttaga de
pinsamma stegen. Sin regerings ståndpunkt augaf han sedan vid riksdagens
afslutande den 8 december 1863. »Det må icke af oss begäras, att vi i
rättvisans vågskål skola lägga jemväl vårt svärd utan att beräkna, huru vida
ändamålet kan vinnas med de medel, som stå oss till buds.» Men hvad han
sjelf personligen kände, det har han
utsagt i dessa verser:
t
»O, Svea, slumra dina barn
i sjelfviskhetens falska garn,
som tidens klokskap spinner?
Det smärtans rop från bröder går,
månn’ det ditt öra icke hinner,
raånn’ det ditt hjerta mer ej når?»
Några hundra svenska och
norska frivillige skyndade sig nu liksom
1848 och 1849 att ställa sig under
de danska fanorna. Der de fingo
strida, såsom vid Dybböl och på Als,
gjorde de heder åt norden; men
deras hjelp blef ock den enda,
brödrarikena bragte det stambeslägtade
Danmark i dess fruktansvärda kamp
mot öfvermakten. Den svenska
tidningspressens häftiga angrepp mot
regeringen för hennes försigtiga
statskonst beredde lika så litet som
fön-sterinslagningarna hos Manderström, Gripenstedt, med flere, i mars 1864
Danmark något gagn.
Och äfven öfriga makter, som borgat för Danmarks helhet, höllo sig
overksamma. Napoléon, hvilken för öfrigt kände sina händer bundna af den
olycksaliga mejikanska expeditionen, afvisade i harmen öfver, att England
förut afböjt hans förslag om en allmän europeisk kongress, nu i sin ordning
Englands förslag om en inblandning till Danmarks förmån. Utan samverkan
med kejsar Napoléon ville den palmerston-russellska whigregeringen i
England ej gå framåt i denna sak, och Ryssland var med anledning af den polska
frågan för tillfället Preussens och Österrikes vän. Emellertid kunde Karl XV
ej uthärda tanken på att hafva lemnat Danmark utan stöd i dess strid för
103. Kristian IX, konung af Danmark
(född 1818).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
