Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos Karl XIV Johans regering, vunnos både ökad kontroll och större enhet
och stadga inom förvaltningen. Att ombilda denna sist nämda var för
öfrigt ett önskningsmål icke blott under Karl Johans regering, utan älven
under de följande. Med anledning af ständernas gång efter annan gjorda
framställning om ombetsvcrkens reglering genom minskning i embetsmännens
antal och en förenklad förvaltning tillsattes 1819 tvenne komiteer, en för att
samla och öfverse gällande ekonomiska författningar och en för att utarbeta
förslag till styrelseverkens reglering och till ett förbättradt arbetssätt, och
kort derpå anbefaldes dessa komiteer jemte den redan 1810 tillförordnade
lagkomiteen att noga tillse, att alla rättsfrågor blefve skilda från
förvaltningsmyndigheterna. Frukten af dessa komiteers betänkanden jemte de uttalanden
af riksdagen, livartill de föranledde, blef 1828 års författning, enligt hvilken
styrelseverken befriades från en mängd mål, hvilka nu öfverflyttades till
domstolarna, dit de rätteligen hörde.
Någon mer genomgripande förändring i styrelseverkens allmänna
organisation skedde emellertid ej i Karl Johans tid. Enstaka förvaltningsgrenar
undergingo dock väsentliga förändringar och nya ombetsverk skapades. Så
inrättades för värden af kronans bygnader öfverintendentsembetet 1810.
I stället för det 1813 upphäfda collegium medicum inrättades 1815
sundhetskollegiet. Generaltulldirektionen ombildades 1824 till
generaltull-styrelsen. Landtmäteristaten erhöll 1827 en förändrad organisation.
Postverket, hvilket stått under den 1833 upplösta kanslistyrelsen, stäldes sist
nämda år under chefskap af öfverpostdirektören och längre fram (1849) under
generalpoststyrelsen. År 1841 upprättades styrelsen öfvcr allmänna
väg- och vattenbvgnader.
Under Oskar I:s regering åstadkoms en icke oväsentlig förenkling i
rättegångsväsendet, i det lagmans- och kämnärsrätterna 1849 upphäfdes,
hvarigenom dorastolsinstanserna sä för landet som för städerna blefvo minskade
till trenne. Deremot ledde ständernas uttalanden, att styrelseverken och de
förvaltande myndigheterna måtte i öfverensstämmclse med do grunder, på
hvilka departementalstyrelsen hvilade, bringas i närmare samband med
stats-departementen, ej till något mål. En komité tillsattes visserligen 1858 för
att utarbeta ett förslag i detta syfte, men på komiteens betänkande, hvilket
för öfrigt afstyrkto införandet af ministerstyrelse äfvensom förändringar af
den kollegiala styrelsen inom de förvaltande verken, följde ej några mer
omfattande förändringar. Emellertid fortfor man med att upprätta nya
embets-verk eller utfärda nya föreskrifter för de redan befintliga. År 1856 erhöll
det elektriska telegrafverket sitt reglemente. År 1857 blef det gamla
bergskollegiet indraget, då déss göromål öfverflyttades till
kommerskolle-giet. År 1859 erhöll fångvårdsstyrelsen sin nu varando benämning.
Om statistiska tabellkommissionen, skogsstyrelsen och jern vägsstyrelserna är
nämdt i det föregående. Krigskollegiet förändrades 1865 till en
armeförvaltning, och förvaltningen af sjöärendena förändrades 1877 till
den kungliga marinförvaltningen. År 1876 förlorade statskontoret sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
