Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande tidskifte, under det att den nya guldåldern ingick för vitterheten.
De bildande konsterna liafva i alla tider haft svårare att,rätt komma sig
fore här uppe i norden, och nu i synnerhet upptogs allmänhetens estetiska
intresse i öfvervägando grad af den blomstrande poesien och, något senare*
musiken. Svagheten skönjes tydligast inom arkitekturen, hvilken nu
alldeles uppgifvit sin naturliga ställning af ledare och stöd för de öfriga
konsterna. Skeppsholmskyrkan i Stockholm (invigd 1842), bygd af F. Blom, som
också för Karl Johans räkning bygdo Rosendals lustslott (s. 130), torde vara
det enda något så när betydande minnesmärket från denna tid, under det
att till exempel det kasemlika Carolina rediviva i Upsala visar
byguadskon-stens hela vanmakt. Peruktiden, ehuru ingalunda i besittning af någon ren
och oförvillad skönhetskänsla, egde dock en bestämd uppfattning af det
bildsköna, en stil, som den tillämpade
öfver allt, i bygnader och taflor så
väl som i slöjdens alster. Men de
gamla traditionerna från denna tid
afbrötos genom den nya
antikströmningen, som visserligen införde
renare former i konsten, men allt för
litet motsvarade det moderna lvnnet
och den nya tidens behof för att
kunna framlocka en fullt lifskraftig
konst. Och så herskade nu en
af-gjord villervalla och maktlöshet i
smaken, hvilka äfven yttrade sig i
den högre konstens isolering från
handtverket och deraf följande
smaklöshet i slöjdens flesta alster. Så
i utlandet, och så derför också
hos oss. Och i klädedrägten
följde-svenskame, det vill säga de bildade
klasserna och i svnnerhet
fruntim-ren, de franska moden, hvilka i detta
århundrade utmärkas af vexlingarnas hastighet och ett mer eller mindre
osjelf-ständigt upptagande af förgångna tiders mod. Herrarnes drägt förblifver i
hufvudsak den nyktra och färglösa engelsk-amerikanska som än i dag.
Från vitterheten kom en första väckelse till större rörlighet inom
måleriet och skulpturen, hos oss liksom i det öfriga Europa. Och äfven
inom detta område uppstod en strid mellan klassiker (akademiker) och
romantiker. Det traditionela figurmåleriet utöfvades inom akademien af
Hille-ström, Yestin, Åkerström, Hasselgren, Limnell med flere, hvilka målade
grekisk-romerska mytologibilder eller scener ur svenska historien i
franskklassisk anda, ungefär på samma prosaiska sätt, som de franskt bildade
poeterne gjorde det i sina verser, blott med än mindre talang. Den största*
242. Karl Fredrik von Breda
(1759—1818).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
