Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom allmänhetens växande efterfrågan på illustrationer bättre till möte.
Konsten sträfvar att blifva »populär», stundom på bekostnad af dess värdefullhet.
Yi sågo i det föregående, huru som efter det något qvafva lugnet i det
konstnärliga lägret i århundradets början en lifligare rörelse inträdde under
de följande årtiondena genom den
återknutna förbindelsen med utlandet och
ett nyväckt sinne för konsten bland
de bildade klasserna. Ett nytt uttryck
för detta senare är det 1846 stiftade
»konstnärsgillet», hvars omedelbara
betydelse för konsten i nationel syftning
hufvudsakligen är fäst blott vid
Blom-mörs namn. Denne rikt anlagde
målare sökte i likhet med Fogelberg, till
någon del kanske efter hans föredöme,
men fullt sjelfständigt, i sin konst
gifva form åt den nordiska
sagoverl-dens dunkla gestalter. En sådan
sträfvan fordrar mer än de flesta ett
verkligt poetiskt sinne och en
skapande fantasi; och det var, livad
Blorn-mér egdo i högre mått än de fleste
af sina yrkesbröder. Lärjunge af
Sandberg, var han under några års trägna
studier i Paris och Italien svselsatt
med förverkligandet af sina nordiska
fantasibilder, då han (i Roma) liksom
så mången nordisk konstnär i förtid
bortrycktes af döden (1853). Men hans
»Elfvor», »Necken och Egirs döttrar»,
»Freja» med flere dylika bilder vitna
om ett lika ädelt som sant nordiskt
konstnärskap, hvilket än i dag icke
kunnat ersättas. — Det var dock ej
historiemåleriet, allra minst i den stränga
stiliserade karakter, som do mvtiska
ämnena fordra, hvilket nu trädde i förgrunden, utan genren och landskapet
med en allt mera roalistisk och öfvervägande koloristisk karakter. Och det
var icke till Roma, utan till Tysklands konstskolor, som de svenska målarnes
verksamhet närmast skulle anknyta sig. In på 1840-talet finna vi tre af det
yngre svenska måleriets hufvudmän, Vahlbom, Boklund och Höckert, i
Tyskland, de begge sist nämde i det nu som konstort blomstrande Miinehen,
Tor. Af Fogelberg.
Nationalmuseum.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
