Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan (s. 133). Konstnären, som efter sin afresa 1820 ej återsett sitt fädernesland
förr än 1845, återkom hit andra gången 1854, då do nämda tre stodema
xostes och aftäcktes, men dog redan samma år i södern, dit han längtat
tillbaka. Han hade emellertid med dessa tre stöder riktat landet med konstverk
af verkligt historisk karakter och monumental betydelse. Han har i dessa
tre bilder skapat »representerande karakteret, af Sveriges medeltid i Birger
jarl, af dess politiska storhetstid i Gustaf II Adolf» och af nutiden i Karl
XIY Johan (s. 133), »en inbunden och beslutsam personlighet, såsom en
råd- och faltslagens ledare i vår tid höfves». Kolossalstatyen i marmor af
Karl XIH (nu i Nationalmuseum) hade tjenat honom som förberedelse för
de stora bronsstoderna. — En för våra förhållanden ovanligt liflig verksamhet
rådde denna tid inom den svenska skulpturen. Yid sidan af den nu lifligt
syselsatte äldre mästaren uppstodo tvenne yngre förmågor af betydande
rang, ehuru olika till skaplynne, Qvarnström (född 1810) och Molin (född
264, 265. Detaljer af fontänen i Kungsträdgården i Stockholm.
Af Molin.
1814). Begge böljade med antika studier och antika ämnen för att sedan
ogna sig åt fosterländska uppgifter. Den fyra år äldre Qvarnström
utvecklade sig under Fogelbergs ledning i Roma till sin egentliga kallelse. Hans
lugna, älskvärdt blida natur ledde honom till motsvarande ämnen och
uppfattning af dessa. Till hans tidigare period höra »Iduna» samt idylliska
basreliefer i ren stil, »Dagens stunder», med flere. Något senare är hans naiva
•och liffulla »Eiskargosse» (i Nationalmuseum). Den äkta plastiska hållningen
återfinnes äfven i uppgifter af en för hans lynne kanske väl manhaftig natur,
såsom Engelbrektsstoden i Örebro (s. 248) och kolossalbysten af Gustaf I i
Ve-’sterås. Men mera inom hans egentliga område falla sådana bilder som
naturvetenskapsmannens (Berzelius’ bronsstod i Stockholm, s. 219) och
skaldens (Tegnérs i Lund, s. 225). En helt annan natur var Molin. Först vid 29
års ålder vände han sig med allvar till konstnärsvrket — han hade efter
fadern i Göteborg öfvertagit en bagerirörelse. Efter studier i Kjöbenhavn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
