- Project Runeberg -  Det nordiska studentmötet i Köpenhamn år 1845 /
52

(1845) With: Carl Magnus Ekbohrn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dens Minde trodser Tid og Grav,
Mens Sekler flye; . •’

I Sagas Skrift, paa Sangens Hav, ’

Ved Kunstens store tryllestav,

Det svæver over Tid og Grav

Mens Sekler flye;

Og vækker Modet, der bortveg,

Mens Haabets Stjerne blinker bleg

Bag Sky.. .

Ja vi vil gjemme Mindets Ord
Med trofast Hu.

Og hvor vi vandre hen paa Jord,
Der vil vi virke for vort Nord
Med Mod og Kraft og Alvorsord
Og trofast Hu; ’
Og aldrig briste skal vort Baand,
Og tlye skal Tvivlens feige Aand
Med Gru.

Vi sværge ved vor vakte Sands ,
Og Mindets Rost
Og ved de faldne Heltes Krands
Og ved de svundne Tiders Glands
Der glimter for den vaagne Sands
Ved Mindets Röst,
At vi for Nordens store Navn
Vil synke selv i Dödens Favn
Med Lyst.

Nu besteg Högste-rättsadvokaten Orla Lehmann,
hel-säd af mängdens acklamation, talarestolen, och proponerade
i följande herrliga och hänförande föredrag, hvilket ofta
af-b röts af storm ande bifa 11, en skål för Nordens enhet:

"Det är med fröjdefullt sinne, med ett jublande hjerta,
som jag helsar denna festliga stund. Den kommer till mig
som fredens milda dufva med det glada budskap^ att
tvedragtens och olyckans syndiga tid nalkas sitt slut; den
kommer till mig som vårens svala, den der förkunnar, att den
långa Fimbulvinter, livars kalla dödsslummor rufvade^ öfver
Nordens kruft, viker för ’Iifvets ljus och värma. Derföre
gläder sig vårt sinne, ty länge nog vandrade vi i
Ragnaroks mörker; derföre jublar vårt hjerta, ty vi varseblifve
redan den unga morgonens nyfödda gryning och förnimme
de<ss friska, vederqvickande anda.

Denna längtan efter forlossningen, detta stilla
förbidande af den stundande räddningen, som genom stridens
verop och nederlagets jemmer skall föra Norden till seger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stud1845/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free