- Project Runeberg -  Det nordiska studentmötet i Köpenhamn år 1845 /
59

(1845) With: Carl Magnus Ekbohrn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lade att intaga en sjelfständig ställning i raden af
Europas folk: att odla sin egen teg på civilisationens stora
åker, och att bringa sina egna frukter till bildningens stora
marknad; korteligen: för att under den naturliga, men
starka inflytelsen af mäktiga grannar kunna häfda vår rättighet
att med själsfrihet och sjelfständighet kunna sköta vår egen
odal, i hvilken visserligen hvar och en af de tre folken har
och kommer att behålla Sitt; men i hvilken do äfven hafva
något gemensamt med hvarandra och icke med någon
annan. Derföre är det som vi önske att sluta oss
beständigt närmare och innerligare till hvarandra; och se! detta
är hela den skandinaviska idéen, öfver hvilken män gjort
så mycket onödigt buller; som några hafva ansett för ett
phantasiens hugskott, emedan den, såsom hv.arje idé vid sitt
första framträdande, icke har förmått uppenbara sig
annorlunda, än under en ofullkomlig yttre form; och som andra
åter förmenat icke hafva någon betydelse, alldenstund det
förnämligast var i de ungdomliga sinnena, som den lefde
och hade sin varelse. Men det, hvilket såsom idé
framgår ur folkens lif, är en an delig n a t u r p r i n c i p, söm med
stilla, förborgad kraft träder in i "lifvet och efter hand
antager form och gestalt, så vida ’ man icke genom en
till-konstlad värma upphäfver och tillintetgör dess Verkningar,
livad beträffar det förhållande, att’denna idé förnämligast
lefver i den uppvexande ungdomens jsjälar, så måtte det
väl för alla och enhvar vara tydligt, att detta just
förebådar ett varaktigare lif och en frodigare utvecklingen om den
isynnerhet lefde hos oss gamle, hviika då snart toge den med
oss i vår graf. Derföre kunne vi ock med full
visshet förvänta, att idéen om de tre nordiska
fol-’kens innerliga och broderliga förening en gång
skall komma till mognad och fullkomnande. Men,
om detta skall varda skeende, så är det dock ett,, som vi
icke få förglömma, nemiigen att den måste bevaras i sin
renhet och icke blanda sig med andra idéer, som med den
kunna vara samtidige; icke ingå i deras tjenst och blifva
ofri i sin egen utveckling. Vi vilje icke i detta Ögonblick
bedöma dessa idéers värde, eller icke värde. . "En hvar kan
vara god för sig," heter det i ett gammalt ordspråk; men
det heter ock, att "enhvar skall taga vara på sitt eget." —
Enhvar idé utveckle sig gerna i sin egen rigtuing! Höra de
tillsammans, sträfva de till ett och samma mål, så skola nog
äfven deras vägar i sinom tid sa mm an träffa;; men förenas
de i o tid, så kunde hända, att ingen af dem når målet.
Måhända hotas den skandinaviska idéen i någon mån af denna
fara. Upptagen derföre, mina unge, akademiske bröder, icke
en gammal mans vänliga varning illa! Låten eder
ungdomliga hänförelses ädla, klara vin icke få en för stark tillsats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stud1845/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free