Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besöket i Helsingfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Upsala studenter genom oss hade öppet och klart
namngifvit en tillgifvenhet för sina Finska bröder, hvilken
intet missförstånd förmått afkyla, ett varmt intresse för
deras sträfvanden, hvilket förvisso skulle återväcka
hoppet i månget misströstande bröst och elda nitet hos dem,
som i Finland med förtröstan på egna krafter och eget
mod arbetade i bildningens och fosterlandets heligaste
intressen. — I samma sagors verld hade ju äfven Finlands
studenter drömt som barn och deras lekars hjeltar hade
ju varit dessa samma stora konungar, som fört deras och
våra förfäder till gemensamma strider, gemensamma faror
och gemensam ära. Och nu, då de hade vuxit till
ynglingar, hade ju också hos dem den höga idén, som
mäktigt genomströmmade den Skandinaviska Nordens
universsiteter och folk, kommit hjertan att klappa med oroliga
slag; men förhållanden hade tvungit, ej deras hjertan,
men deras tungor till tystnad. — «Och nu,» slöt tal., »då
vi hafva Eder här, ibland oss, och inga förhållanden
skulle kunna förbjuda mig att säga Eder huru varmt vi
älska Eder, finner jag ej uttryck för mina känslor; men
de trofasta handslagen och tåren i månget öga säga Eder
i denna stund mer än tusende vältaliga ord. En skål
för våra bröder, studenterna i Upsala!»
Talarestolen intogs derefter af Prof. Nyblæus, som
yttrade följande:
«Mine Herrar! I den skål, som egnades åt de
Skandinaviska universiteterna, var äfven det sydsvenska
universitet inneslutet. Väl är jag ej derifrån utsänd såsom
något slags deputerad till Eder, utan den resa hit, som
jag har företagit, den har jag företagit endast af egen
böjelse och utan något uppdrag ifrån någon annan. Men,
detta oaktadt, är det för mig en lika så kär pligt att å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
