Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besöket i Helsingfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensamt, utan äfven ville glömma hvad de fordom haft
gemensamt. Man talade om ett folk, som med sådana
sträfvanden, med ett rättmätigt arbete för sitt eget språk
förenade ett annat, att nemligen glömma det språk,
genom hvilket det fått sin bildning, men hvilket numera
skulle anses såsom ett hinder. Den föreställningen låg
då nära till hands, att med Svenska språket äfven
Svenska folket skulle blifva för Finnen främmande. Nationen
har likasom individen äfven sitt hjerta och detta kan,
om ock genom missförstånd, såras; och knappast finnes
väl något, som så sårar hjertat som glömskan af
gammal ofta pröfvad vänskap. — Sådana frågor fordrade svar.
Dessa svar hafva vi nu fått. De lågo redan uti den
kärlek, med hvilken vi på Auras strand af edra landsmän
mottogos, uti den öfverflödande gästvänlighet, med
hvilken vi af dem omhuldades. När vi der tryckte
hvarandras händer, när fröjd och glädje lyste ur hvarje öga,
då insågo vi förvisso, att ännu som fordom fanns hos
Finnen qvar minnesgod kärlek och vänskap. I unge män
från Helsingfors’ universitet haden öfver Bottenhafvet räckt
oss brodershanden, och det visste vi, att I ej skullen
draga henne tillbaka, då vi kommo till Eder, ty sådan
var aldrig ynglingased. Då deremot män, som redan
lemnat bakom sig den svärmande ynglingaåldern, då män,
som redan grånat under lifvets vedermödor och besvär,
så mottogo oss, då sågo vi, att Svenskens besök var ej
mindre kärt för Finlands män än för dess ynglingar.
Derföre är vårt besök i det gamla Åbo för oss så
betydelsefullt, så oförgätligt. Hvad vi här under dessa dagar
erfarit vill jag ej nu vidröra. Hvarje ord offentligen
uttaladt, hvarje tanke utbytt under förtroliga samspråk, allt
har varit för oss en bekräftelse på hvad vi redan i Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
