Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han takkede de svenske Brödre for deres hjertelige Hilsen; han
vilde ikke driste sig til at tolke de glade Fölelser, hvormed de
Norske havde modtaget den; thi han vidste, og de svenske Brödre vidste
det ogsaa, at de, forhindrede som de havde været fra personligen at
möde ved de höitidelige Sammenkomster, altid med Deeltagelsens
Tanker havde været tilstede; der var ingen Træghed eller Ulyst, man
dennegang havde overvundet; men nu, da Hindringerne vare ryddede
af Veien, havde man af Hjerternes Tilskyndelse fulgt den venlige
Opfordring. De svenske Brödre vilde troe, at vare de fattige paa Ord,
saa vare deres Hjerter rige paa Villie og Begeistring; De havde
ogsaa för lagt den for Dagen. Vel kunde Ingen beskrive den Fölelse,
en saadan Forsamling maatte vække og efterlade; Tilstedeværelsen
her kunde befæste den Stærke og henrive den Dorske til at vorde
Ideens kraftigste Forkjæmper, — men der var en anden Maade at
mödes paa, ei saa öieblikkelig opflammende Gemyttet, maaske af
varigere, stærkere Fölger. Den Vei havde staaet de Norske aaben, og
de havde benyttet den; denne Alles Hilsen til Alle, löd maaske ogsaa
hjerteligt fra enkelt Mand til Enkelt; thi saa heldige havde enkelte,
om end kun faae, Norske været ved Ophold ved Nordens svenske og
danske Universiteter at stifte mangt uforglemmeligt, uskatteerligt
Bekjendtskab. Sin Tak for de svenske Universiteters Hilsen vilde han
slutte med et Önske om nærmere Bekjendtskab ogsaa paa Auditoriet;
det Ene som det Andet vilde, det var han overbeviist om,
sammenknytte Nordens Sönner stærkere med Kjærlighedens og Agtelsens
Baand. Dette Önske haabede han ogsaa de vilde dele, og hvad de
Norske angik, vilde de lægge sin Mening for Dagen strax ved et
hjerteligt Leve for deres svenske Brödre.
Den fjerde skålen, för Köpenhamns Universitet,
proponerades äfvenledes af Mag. A. Andersson.
Sommarsolen ilar mot vester och våra tankar följa det sjunkande
klotets rigtning. Väl vaggar sundet ännu sin salta våg mellan oss och
Bröderna i Köpenhamn, men i våra hjertan och i vår åtanke äro de
redan närvarande, likasom de snart skola vara det i verkligheten. I
synnerhet vid ett tillfälle sådant som detta ega de den obestridligaste
rätt till vår broderliga åtanke. Nu skulle någon lätteligen kunna
fråga: Hvad har då detta tillfälle för en synnerlig betydelse? Det
enkla faktum är det, att 500 af Nordens Studenter en nordisk
sommarafton under den fria himmelen i fröjd och gamman klinga med
hvarandra. Denna redogörelse är visserligen mycket upplysande,
ingenting hufvudsakligt synes härvid vara att tillägga och många äro
de, som anse både tryggast och beqvämast, att här stadna och
beskedligt hålla sig inom den gifna företeelsens tydligt utstakade
gränsor. Men det gifves ändå en hel hop frågvist och underligt folk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
