Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O! en afton kanske stiga
Vi ombord, och dristeliga
Draga öfver saltan haf:
Solen sjelf vi ta på sängen,
Tegen sucka skall, och ängen
Bågna under hofvars traf.
Blott ett handslag vi begära —
Och från bröderna, de kära,
Med ett dråpligt hugg vi skära
Alla deras remmar af.
Förr, än sol går ned, kossacken
Tumlar blödande i backen:
O! den dagens namn skall då
Blifva oss en hederstitel!
Och kung Carl har sjelf kapitel
I sin kungssal i det blå:
Man för man han vill oss kalla,
Och i stjernor, hvilka falla
Ur hans öppna hand, vi alla
Tapperhetsmedaljer få.
Ofta hade bifallet under de föregående talen ganska
ljudligt gifvit sig tillkänna; men till en sådan höjd hade det
icke nått som under deklamerandet af dessa verser, hvilka
så nära rörde Sveriges ömmaste, ännu blödande sår. Vid
styckets slut utbröt hela den stora församlade folkmängden
nästan ovilkorligt uti ett dånande
"Kung Carl, den unge hjelte,"
hvarefter skalden åter måste recitera sitt Vaticinium; och
ånyo ljödo de mest energiska hurrarop. Sedan stormen lagt
sig, framsteg Norrmännen Eil Sundt och yttrade, att man,
vid en fest som denna för Skandinaviens hopp, framför allt
icke måtte glömma Island, för hvilket han derföre föreslog
en skål.
Utom ofvanstående verser utdelades under festens
fortgång ännu trenne andra poemer, nämligen: "Helsning till
Skandinaviens Studenter vid mötet i Lund" af N. Lilja:
Väl går solen upp ur östervågor
Med sin glöd och sina strålars prakt,
Sätter vår och sommar uti lågor,
Lifvar norden med sin gudamakt,
Men deröfver tränga tusen röster
Fram till oss ur barbariets natt:
Mellan vesterns ocean och öster
Nordens land som skiljemur är satt.
Låt oss troget våra berg bevaka,
Detta fäste i vår fria nord!
När de fege sina kedjor skaka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
