Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
som vid det förra besöket mötte våra blickar. En stor del
af innevånarne hade lemnat staden, för att på andra sidan
fjärden i naturens sköte bereda oss en ännu Ijiifvare
Öfverraskning. Anmodade af värdarne för .tillfället stego vi
genast om bord på "Lyckeby’* och "Heimdall", hvilka nu lade
ut, och, medan vi vaggades i längtan och hopp, ilade fram
mot sitt mai: det leende Lyckeby, på hvars strand vi
snart upptäckte en folkskara, som med hvarje ögonblick
tillväxte. Vi stego i land, tågade under sång uppför höjden
och blefvo omrangade af talrika ledsagare, isynnerhet då vi
beträdde den statliga bron, som hvälfver sig öfver
strömmen. Med klingande musik i spetsen fortsatte vi vidare vårt
tåg på vägen uppför de stigande höjderna, till dess det
tjusande Bellevue framskymtade mellan träden. Här i den
herrligaste natur, hvars anblick stämde hjertat till milda,
idylliska känslor, var det skona målet beläget. Genast kände
vi oss hemmastadde $ ty bland den hvimlande skaran
igenkände vi snart månget från vårt förra besök välbekant
anlete, och med lika värme mottogos vi både af gamla och unga.
Allt hvimlade af lif, oeh den sjunkande solen spridde
deröfver sina lekande strålar5 ja, mången tyckte sig till oeh
med se deras ljufva dallring i de speglande bålarna, som
glimmade mellan träden. Sedan vi sålunda en god stund
njutit af återseendels glädje och den sköna ’natur, som här
företedde de täckaste scener, nåddes plötsligen våra öron af
ett festligt, Hymcnæiskt sorl. Yi kastade spejande blickar
åt det håll, hvarifrån det hördes, och se! sakta närmade sig
ett ståtligt "Brudhof." Bruden, smyckad med en glänsande
silfverkrona, åtföljd af leende brudtärnor, alla klädda i den
täcka Blekingska bonddräglen, färdades efter ortens sed på
bondvagnar; men Brudgum, FÖrridare, Talman ni. fl*
"bofve-rade" till bäst, muntra och trefliga att påse, och stolta Öfver
sin utstyrsel» sina blänkande hattspännen och
blomsterkvastar , men all ra mes t — de lyéKliige!".—’ öfver sina blommiga
tärnor. Efter framkomsten gjorde de samtligen en tur
omkring de större spatsergångarna, för att låta sig beskådas,
och den naive Talmanneri utvecklade derunder sin stora
förmåga att roa och förnöja både "stassen" oeh dess åskådare.
Derpå steg hela Bröllopsskaran utaf, och brudparet mottog
tusende sinom tusende lyckönskningar, och tärnorna samt
deras svenner kringjublades vid glasens Mång af våra hjertans
varmaste uttryck. Men ej blott vid bålens rand tolkade vi
vår tacksamhet; ej långt derifrån vinkade "förningarna’^ oeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
