Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
sage vi, kunna andra, i öppen dag liggande, redan uppvisas.
BehÖfve vi val ens erinra om, att de Skandinaviska
Sällska-perna i Köpenhamn och Upsala, hvilka bada, ehuru i olika
grad, ega slör förtjenst med afseende på vexel uf by te t,
spridandet och bekantgörandet af de tre brödrafolkens litteratur,
stiftades år 1845, hösten efter Upsalatåget, samt att Norge,
om det också icke har något sådant sällskap, dock inom
Studenterforeningen i Christiania eger en Skandinavisk
Kommitte, som besörjer bolsutbytet, och dymedelst sprider
hågen för och kännedomen om de båda andra ländernas litterära
skatter? BehÖfve vi väl hänvisa till det lifliga,
omisskänneliga deltagande, som de resande ’Christianenserne och
Lundenserne erforo af sina medborgare icke mindre vid afresan
ifrån hemmet, än vid återkomsten dit tillbaka, samt till det,
sora Upsalienserne rönte på alla de Svenska orter, i alla de
städer, hvarest de visade sig; och till alla dessa tal, som
der höllos, och de deri förekommande otvetydiga yttringar
af lefvande värme och Sympathi för det fostbrödraband, vi
gingo att knyta? Öfverallt voro ju studenternas fester
tillika verkliga folkfester.
Och tror väl någon, att denna sinnesstämning skulle i
vårt fädernesland varit densamma utan de vexelbesök, som
redan under lång tid egt rum mellan Universiteterna i Lund
och Köpenhamn, och utan det sedermera företagna
Upsalatåget? eller hajr ej från dessa till en betydlig del utgått
den försonande .anda, för hvars kärleksvarma fläktar det
gamla nationalhatets frost och is smultit hort? Ej som
skulle vi mena, att denna anda icke eger någon annan
djupare grund, att den icke framqvällt ur det närvaraöde
folklifvets innersta och har sin naturliga rot och förutsättning i
hela Nordens historia, — men hos den närvarande
generationens ungdom liar den först kommit till verkligt
genombrott, i den utkorat sitt egentliga redskap. Dessa
festliga sammankomster kunna derföre anses såsom lika
många akter i det stora dramat af den Skandinaviska idéens
utveckling. Ännu ett bevis derpå! Vi komme dervid till
Norrmännen. Den Norska ungdomen, hvilken i början
mindre verksamt deltog i de Skandinaviska rörelserna, lät dock
den Skandinaviska idéen ej länge förgäfves klappa på sitt
hjertas dorr; utan började snart, om ock med försigtighet,
att lemna henne insteg i sitt sinne och öppna sina Ögon för
hennes höghet och skönhet. Såsom det första allmänna
tecknet till ett sådant deltagande betraktade vi Christianensernes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
