Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jean Groujon. Också han hade studerat i Itaben;
men den omständigheten, att han var en dugtig
arkitekt, hade räddat honom från det perspektivi-
ska mischmasch, bvaraf alla den tidens italienska
skulptörer ledo.
Liksom alla arbeten med verklig stil och ka-
rakter aro J. Groujons bra nog lätt igenkända: kans
figurer äro smidiga, mau kunde nastan säga väl
långa, något som han med stor fyndighet förstår
att dölja genom ett präktigt veckfall. Hans figurer
få derigenom en smidigbet, som är alldeles ovanlig
för skapelser från denna tid. Det verk af bans mä-
stareband, som mest slagit an på mig, är en sta-
tyett, nngefär 1y2 fot bög, ocb finnes bär i Rouens
katbedral i det så kallade Maria kapellet ocb pry-
der bertig de Brezes graf. Den lilla statyn före-
ställer boppet; det är en qvinnofigur med ett an-
lete, ljuft och vemodigt leende, en den ädlaste bild
af resignation ocb allvar; den är utförd med en mä-
sterlig finbet ocb elegans. När man sett bertigen
(också af G-.) der nere, i ali dödens gräsligbet med
spända muskler och sammanbitna tänder, då skådar
man med än mer glädje Lipp tili den ljufva mar-
morqvinnan, som bildar det försonande elementet i
den dram i marmor, som kallas Duc de Brezes graf.
Groujon dog 1562, och tili bans beröm må sägas
ännu, att han bättre än de fiesta andra franska
skulptörer bevarat sig för ett vanligt fel bos hans
fäderneslands bildhuggare, en elegans, som slår öf-
ver i koketteri och en viss maniererad teatralisk
hållning.
12 KOUBN OCH DESS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
