Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tog munkens roll, som tili dess förestält Kristus
—■
och genomgick ord för ord, timme för timme, det
grymma lidande som trettonhundra år förut verl-
dens frälsare utstått. Hans sköna hufvud, hans
milda ögon rörde tili tårar den åskådande mäng-
den, och när qvällen, den qvalfullt efterlängtade
qvällen ändtligen kom, då ville en hvar hjelpa tili
att bära den sanslöse hem tili enkans bostad.
Der hade Martha och hans moder timme efter
timme, i brinnande böner och åkallan, väntat på
den älskade. De kände i sitt inre hur hans plågor
vexte, men sktille han väl härda ut tili sltitet, det
frågade de i ovitsäglig ångest. Och nu ändtligen
följd af Caens borgare bars han in tili henne.
„Han lefver, han lefver!" ljöd det tröstande
ropet från folkhopen.
Hau lefde, den starke, unge mannen, hau vår-
dades af sin moder och. sin fästmö, dag från dag
vek febern från hans sjukbädd, och. förr än tvenne
månhvarf gått om, började rosorna att åter blom-
stra på hans kind. Annu en månad, och han förde
tili altaret den sköna Martha. Deras bröllopsdag
firades nastan som en folkfest af hela staden. Bi-
skopen sjelf förrättade vigseln i den stora katedra-
len, den härliga mausole, som Guillaume Conque-
rant uppbygt åt sig. Och när kyrkosången alvar-
ligj kysk och högstämd klingade under dessa väl-
diga hvalf, då böjde de ödmjukt sinä knän och ur
djupet af sinå hjertan tackade de den Evige, som
77
I CAEN,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
