Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Propyleerna uppfördes på 430-talet, men långt dess-
förinnan fanns här redan en portik „nioporten" kal-
lad; den ledde troligen tili de atheniensiske konun-
garnes fordna borg, som efter ali sannolikket var
belägen här på Akropolis. Vi nämnde Pinakothe-
ket, målningsgalleriet, der den grekiska målarekon-
stens fader utförde sinä heliga bilder; detta det äld-
sta kända museum är förfallet så, att det nu är
omöjligt att säga ens om och huru det engång vä-
rit öfvertäckt. Niketemplet (tili höger), som upp-
fördes af Kimon (hvilken också bygde en stor del
af de Akropolis omgifvande murarne), är ett ovan-
ligt litet tempel, det inre icke större än ett mindre
boningsrum, men af ädla, fma detaljer. Templet har
i facaden fyra joniska pelare. Lenmingarne af
detta lilla tempel, som under medeltiden delvis an-
vändts för att fylla luckorna i Akropolis yttermu-
rar, ha för ett tjugutal af år blifvit framplockade
och åter hopstälde under dansken Hansens ledning.
Vi stiga uppför Propyleernas förfallna trappor
ock träda inom dess kallar. Framför oss se vi
Partkenon.
Partkenon, denna den grekiska konstens triumf,
gifver numera inom sinä brustna murar icke skydd
ens åt ngglan, den åt Athene helgade fogeln. Se
här i korthet templets historia. Parthenon upp-
bygdes år 43S f. C. af arkitekterna Iktinos och
Kallikrates. Under de byzantinske csesarernes tid
inflyttade jungfru Maria i Atkenes helgedom, ock
ännu i dag kar regnet icke kunnat uttvätta spåren
185
DET GAMLA ATHEX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
