Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
solen, femkundra, kanske tusen år före vår tide-
räkning vandrade unga grekiska damer med sinä
tillbedjare i denna grönskande lund, medan mödrar
och fäder drucko naturligt seltersvatten, Marienba-
der och Vicky, alit medan Epidauros’ stads musik-
kapel ku, ku
I Epidauros fmnes en stor teater, skyddad af
ett framskjutande berg mot middagssolens strålar.
Teatern är, som alltid kos de gamle, anlagd med
ett öga öppet för natiirens skönheter. I Taormina,
i Atken, i Pompej, öfverallt har åskådaren en lika
skön som fri och vidsträckt utsigt öfver berg ock
haf, skog ock slätter. Dess sittplatser äro amfi-
tkeatraliskt utkuggna i berget ock beklädda med
en vacker, röd marmor, som tyckes allmänt före-
komma i trakten käromkring. Teaterns pian ut-
visar mera an en kalfcirkel, orckestran är ovanligt
stort tilltagen. På den fordna scenen växa små la-
ger ock myrtenbuskar; en kanal måste vara anlagd
iinder den, ty då jag gick deröfver, kördes ett doft
ikåligt ljud ock ett plaskande, som om grodor eller
ödlor hoppat i vattnet. Här i skydd af lagrarne
dukade vi upp vår tidiga middag; Euripides sjelf
kar skrifvit matsedeln:
„Fjellskogsbetande getternas rajölk
Och af vin, och clen arbetsmöda
Gulvingade bien hopsamlat
Ur doftande blommornas kalkar."
Med saknad lemnacle jag den älskliga dalen,
dess svalka, dess grönska oeh den ståtliga teater,
der de gamle fordom tjusats af sitt lands stolta och
213
TILL AEGOS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
