Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Claus Störtebecker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Claus Störtebecker var glad i natt
och fallen för skämt och lek och spratt;
på knäet han fiskarflickan höll,
dess hår i så vackra ringlar föll,
dess hals var så hvit och skuldran också,
och när sina läppar då och då
hon satte om bägarns silfverkant,
då plirade hon så insinuant,
då blef der en kindgrop, en liten en
med skalkar uti, och som elfenben
der lyste en tandrad mot lampans sken.
Men amiraln blef om hjertat varm,
om tärnans midja han slog sin arm,
med andra handen han bägarn tog
och mot morianens med klang den slog:
„Hej, gamle kamrati och nu skall du höra
en sång, som smeker, jag vet, ditt öra!
men har du hört den förut en gång,
6tor sak! bra är den och icke för lång:
En vinternatt kom stormen uppå,
— 6tå, ben ! fast skutan kränger, —
Sjung med, min gamle! mer raskt det låter;
du känner tonen, jag börjar åter
En vinternatt kom stormen uppå,
— stå ben! fa6t skutan kränger, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
