Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förborgadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
rundtorn endast nyaQällar sig allt högre, högre lyfta ...
vida snöfält, strida forssar, vältande ur bredmynnt
klyfta!
Hafvet, hafvet återfunnet! Hur det sina långa sjöar
vräker in i djupa vikar, bryter emot skär och öarl
Der är stranden, der är näset, derbakom sitt skepp
han anar,
men en väg ditner från höjden, — ingen, hur hans
örnblick spanar!
Vågsamt han sin gång förnyar för att ner i dalen tränga,
Öfverallt, hvart han sig vänder, slutna portar vägen
stänga,
nya hinder, hvart han stiger, väldiga granitblock skapa
eller för hans fötter plötsligt bottenlösa remnor gapa.
Vred han stadnar. Då, — hvad hör han? Helt
förunderligt det ljudar!
nästan tätt bredvid Hvad är det? Hvar, vid
Valhalls alla gudar?
Detta ljud, det liknar intet, intet hvad hans öra känner,
och det nya, gåtofulla, dubbelt hans förundran spänner.
Det blir fortsatt. Ganska tydligt som små jemna slag
det höres,
skarpt, men kort, ej så som släggan, när af smedens
hand den föres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
