- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
213

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

och trädde in, — vi hitta dit också,
vid Calle Sala huset nummer två.

Den femte qvälln han lycklig återvände;

han haft sin egen tur. Bland skräp, elände

af tusen slag, uti en judbutik

han gjort ett fynd, en oskattbar relik,

från Rodriks tid, af götisk lerfabrik,

tre bitar af en botten, uppenbart

utaf en oljokruka, — ytterst rart!

Han re’n på trappan första steget tog,
då — hvilken händelse! en tete å téte!

I siden frasande, med lätta Qät,
en dame just jemnt förbi hans rockskört drog,
men i detsamma höll hon plötsligt stilla
och med en viss grandezza, — icke illa
det klädde henne, — med en liten nick,
ett eget leende, en hastig blick
inunder sammetsvarta ögonhår,
hon yttrade: wgod afton, min sennor!44

I sina lerkruks-tankar mistern stördes
förargligt nog, dock handen ytligt fördes
till hattens skärm; han ville framåt gå,
men damen utlät sig ånyo så:

„Jag gissar rätt? Milor Diquez ni är,

ni gör mitt hus den äran? Som värdinna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free