Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett romantiskt epos, tillhörande med hull och hår
„le genre ennuyeux”. Något bättre äro ,,Svante
Sture” och de fragmenter Franzén i en julkalender
för en del år sedan meddelat af „Gustaf Adolf”, ett
i gigantisk skala tillämnadt nationalepos. Han har
äfven, ehuru icke med någon synnerlig framgång,
försökt sig i den dramatiska poesien. Såsom Svenska
Akademiens sekreterare, under en längre följd af år,
har han författat en stor mängd officiella
lefnads-teckningar i form af „Äreminnen” öfver mer och
mindre märkvärdiga svenska män; välviljan har
gjort sig till en pligt att alltid i dessa Franzéns
biografiska tal finna något som man kallat
„en-faldens vältalighet”. Hvarför icke?
Franzén lefver som en gammal man i
Hernö-sand uppe i Norrland, der han är välbestältd biskop
De sista åren har han slagit sig på att vara en
prosaisk rimsnidare emot den nya tiden och dess
idéer. Den hedersmannen har nu en gång för alla
råkat i dåligt humör öfver de politiska framstegen,
äfveusom öfver de omstörtande konseqvenserna af
den jung- hegelianska filosofien, hvilken äfven i
Sverge börjat vinna terräng. Han tror sig med sina
rimmade stralfpredikningar kunna sätta en bom för
detta stat och kyrka hotande muvemang, och det
saknas naturligtvis icke de, som underhålla hos
honom denna mot tiden fiendtliga sinnesstämning
och denna beklagansvärda skrifklåda, emedan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
