Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifliga, som med en förtrollande kraft hänför och
besticker läsaren, och sålunda skapatTegners popularitet. Betta
är hvad som äfven bestämmer hans originalitet i formen, i
hela språket, i alla vändningar, och som gör att man alltid
genast i första raden igenkännerTegnér, att man märker
den öfverlägsna förmågan äfven der han för öfrigt håller
sig för ett ögonblick lägre vid jorden, detta som en
fransk skald så vackert uttryckt med följande ord:
ttMéme quand 1’oiseau marche, on sent qu’il a des ailes”.
Man har från ett håll ifrigt klandrat Tegnérs
öfver-flödande bildståt, hans pråleri med en diktion,
öfver-sållad med briljanter och guld. Detta klander må ha*
något för sig, men det är ett klander, som dock icke
slår Tegnér ihjel; det är sannt att man kan bära alltför
mycket äfven af juveler, men en drottning kan dock bära
mer deraf än andra, och denna sångmö är en drottning.
Såsom menniska var Tegnér i sina bättre dagar en
af de mest förföriska, omotståndliga väsen. Han skall
som gosse varit sluten, otillgänglig; men detta undergick
hos honom sednare en märkvärdig förändring och han
blef, i stället för en man för sig sjelf, en manför
sällskaps-lifvet, för vänner, förde sköna. Han har en gång sjungit:.
uBryt blomman, o yngling! i morgon skall den
på grafven strös,
en leende jungfru är lifvet dig än,
dess gördel lös!”
Denna lefnadsfilosofi, hvilken vi kunde kalla grekisk,
förenade han också sjelf på ett älskvärdt vis med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
