Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
— det var lyrik; detsamma kan oss hända
impromptu, dig och mig, en vacker dag,
när, väntande på skjuts, man ensam vankar
på lifvets stråkväg uti tysta tankar.
Vår lyrikus igen för elfte gången
sig vid gästgifvargården nu befann;
sin vagn, den eleganta “phaetonen“,
beskådar, mönstrar fram och bak vår man,
först hjulen, sedan axlarna och stången
och fjedrarna, — allt utantill han kan ;
sin halsduk i behörigt skick lian sätter
och dammar tankspriddt sina res-stöfietter.
Just då, — på gatan utanför der köra
från hvar sitt håll två ekipager opp;
det ena ses helt borgerligt sig röra,
— en black karet med tung och ovig kropp, —
det andra åter mera stolt sig föra,
— uti kupé’11 en Nåd i gul salopp,
— kusk i livré, — helt styf af guld var rocken,
styf hela karl 11, som tronade på bocken.
Skjuts ännu mer? — Nej, man tycks vilja rasta
här vid stationen blott ett ögonblick;
att börja smått och sedan varligt hasta,
är kusk-lilosoli, som håller stick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
