Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Man redan har angläsen exeqverat,
en polonäs har gått, (“la jeune épouse“,)
men — hvar blir det då af, det unga paret?
Herr Walter — “plötsligt sjuknat“, lyder svaret.
Den nästa dag just för de tvenne unga
det hos fru Grrill är kammar-soirée;
man vet, att Karsten lofvat der att sjunga,
och Inga Åberg och fru Mercadet,
kanske Pamela sjelf, — men “tand för tunga!“ —
vill en “Morceau brillant“ på harpa ge!....
— Men Walter! Walter! — Budskap har han skickat,
— betänk, livad otur! — att han “foten vrickat“.
Den tredje qvällen några muntra gossar
å “Klas på Hörnet“ ha i slutet lag
en liten fest, der verldens tvång man lossar
och njtlter lifvet fritt med välbehag,
der man af vänskapens ambrosia frossar,
der glädjens nektar tömms i fulla drag;
— “Den Walter, som i dag just uteblifvit!“
En “högst nödvändig resa“, har han skrifvit
Så gick en vecka, det gick två kanhända*
— Herr Walter invisibel var alltjemnt;
helt sällsamt börjar saken dock sig vända,
om skämt det är, är det ett dåligt’ skämt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
